Cristina Bernhardsson Ribeiro, styrelseledamot i föreningen, känner sig frustrerad av bristen på besked från Skatteverket.
För nästan 40 år sedan beviljade dåvarande Gotlands kommun ett ränte- och amorteringsfritt lån på 1,5 miljoner kronor till Hellvi skola bygdegårdsförening. Föreningen skulle bli hyresvärd åt socknens föräldrakooperativa förskola och pengarna användas till att rusta upp lokalerna inför inflyttningen.
Det lånet bestämde sig regionen nyligen för att dra ett streck över. Problemet? Enligt Skatteverkets sätt att se på saken rör det sig om en intäkt – som föreningen måste betala skatt för. I december damp det följaktligen ner ett krav på drygt 200 000 kronor i föreningens brevlåda.
– Vi är en liten bygdegårdsförening, så det säger väl sig självt: Vi har inte de pengarna, säger Cristina Bernhardsson Ribeiro, styrelseledamot i Hellvi skola bygdegårdsförening.
Det kan vara att så att det handlar om en teknikalitet och att man omsider kommer att slippa kravet, eftersom föreningen är en ideell organisation som inte bedriver vinstdrivande verksamhet – det är i alla fall signalerna Cristina Bernhardsson Ribeiro fått. Sitsen man hamnat i är trots det knivig. Pengarna ska nämligen vara inbetalda till 13 mars.
– Vår kassör tog kontakt med Skatteverket redan när vi lämnade in bokföringen och skrev att vi inte riktigt visste hur detta skulle redovisas. Vi har varit i kontakt med dem efter det med, men vi får bara höra att de "jobbar med ärendet", och inget mer. Skatteverket brukar vara lätt att ha göra med, men i det här fallet har det varit en frustrerande upplevelse, säger Cristina Bernhardsson Ribeiro.
Hon understryker att man inte är "arg" på någon, bara att man vill få svar, "så vi kan lösa det här".
Om bilden inte klarnar till 13 mars, vad händer då?
– Säg det. Måste vi ta ett lån? Går det att få till någon sorts avbetalningsplan? Vi har pratat om lite olika lösningar, men uppriktigt sagt vet jag inte vad vi gör i det läget.
Cristina Bernhardsson Ribeiro påminner om varför man fick pengarna en gång i tiden.
När den föräldrakooperativa förskolan skulle flytta in i bygdegårdsföreningens lokaler fick man låna pengar av regionen. Långt senare har det lett till problem.
– Bygdegårdsföreningen är viktig för såväl bygden här som regionen, eftersom förskolan huserar i våra lokaler. Som bekant är det ganska ont om förskoleplatser, så det vore väldigt synd om det här påverkade vad jag ser som vårt viktigaste uppdrag.
Ulf Erlandsson, skatterevisor vid Skatteverket, skriver i ett mejl till Helagotland att han inte har möjlighet att uttala sig om enskilda ärenden, samt att han inte är insatt i det aktuella fallet.
Principiellt konstaterar han dock följande:
– Ett efterskänkande av ett lån innebär att det uppkommer en intäkt. Eftersom det inte är fråga om ersättning för någon vara eller tjänst får det nog betraktas som ett bidrag och då bidraget kommer från regionen så betraktas det som ett näringsbidrag.
Skatteverket ser det efterskänkta lånet som en intäkt. Och då måste man betala skatt.
Ulf Erlandsson understryker att det är flera faktorer som avgör ifall ett sådant ska räknas som skattepliktigt eller inte.
– Detta beror på hur och vad det använts till. Om det använts i en skattepliktig verksamhet blir det skattepliktigt och om det kan kopplas till en verksamhet som är undantagen skattskyldighet blir det skattefritt.
Beskattning av ideella föreningar är ett snårigt ämne, men i grund och botten gäller samma regler som för ett AB: Att man är skattskyldig för kapitalinkomster och inkomster från näringsverksamhet.
Det finns dock en rad undantag, bland annat för gåvor, donationer och medlemsavgifter.