En hårt studerande elev i ett klassrum. Bilden är inte från Gotland.
Statistik på skolnivå ska alltid tas med en nypa salt på Gotland, då vissa klasser är så små att individuella resultat kan få stort genomslag.
Men vissa saker kan konstateras; som att Högbyskolan sticker ut i positiv bemärkelse, vilket man inte alltid har gjort.
Nu har man ett högt snitt gällande niornas behörighet till gymnasiets yrkesprogram – och dessutom fina jämställdhetssiffror. Flickorna brukar alltid prestera bättre, över hela landet, men i Hemse är deras försprång mycket litet: 93 procent av dem klarade kraven, mot pojkarnas 92 procent.
– Där har man verkligen satsat på att främja skolnärvaro, trygghet och trivsel. De har även en lektionsserie om jämställdhet och om att skapa en bra miljö för alla. Jag tror det påverkar resultaten mycket, säger Jörgen Norström, grundskolechef på Region Gotland.
Skolledningen i Hemse har anledning att sträcka på sig.
– Vi har inte alltid varit i topp, så det här är jätteroligt. Nästan alla nior har kommit in på sina förstaval till gymnasiet, berättar rektor Vicky Lindeborg.
– Och det är viktigt att man kommer in på det man verkligen vill gå. Har vi och vår duktiga personal bidragit till att fler gör det, så är vi jättestolta, tillägger biträdande rektor Lisa Wanneby.
Lisa Wanneby och Vicky Lindeborg är biträdande rektor respektive rektor i Hemse.
Vad är då framgångsreceptet? Det handlar om att se elevernas individuella utmaningar – men även om att det aldrig är för sent.
– Saknar någon en behörighet tar vi tag i det och gör en plan. Vi har några i åttan som vi ska ha sådana samtal med direkt i höst, beskriver Vicky Lindeborg.
En lösning som kan ha påverkat både snittet och jämställdheten.
– Jag tror det här arbetssättet träffar pojkarna bra. De enskilda samtalen visar eleverna att vi verkligen tror på dem, säger rektorn.
Högbyskolan i Hemse.
Sett till Gotland som helhet går dock niornas resultat ner med en procentenhet, för andra året i rad, till 86 procent behöriga (denna statistik är ”exklusive resursskola och särskilda undervisningsgrupper”).
Grundskolechefen ser framförallt två nyckelfaktorer:
– Vi behöver få bukt med frånvaron, som inte går ner. Och även med den psykiska ohälsan, säger han.
Särskilda insatser är också inledda. Som exempel nämns projektet ”Fossam”, där skolan samverkar med bland annat första linjen inom psykiatrin och socialtjänsten.
– Det handlar om att vara tidigare på bollen, redan när vi ser tendenser till ökad frånvaro hos någon elev, säger Jörgen Norström.