För många gotlänningar har Jonas Niklasson (C) blivit något av flyktingmottagandets ansikte utåt, tillsammans med exempelvis Kerstin Blomberg och Eva Hållsten. Under de senaste fem åren har han strävat efter att skapa en så bra integration som möjligt på södra Gotland.
I dag ser han med stolthet på det arbete som volontärerna har utfört.
– När vi engagerade oss 2015 var vi flera som inte kunde något om integration. Vi var inga experter. Men det fanns en kraft i att vi kunde olika saker, säger han.
Volontärerna startade bland annat studiecirklar i svenska och ideella föreningar med fokus på boende, samt att man hjälpte till med praktik- och arbetsplatser.
Vid sidan av det frivilliga engagemanget fanns även regionens integrationsinsatser. Dock kunde det, enligt Jonas Niklasson, finnas stunder då friktion uppstod mellan det offentliga och det enskilda.
– Volontärerna hade redan etablerat en verksamhet och en kontakt. Det var en frivillig föreningsvärld som var mer personlig. Sedan kom det offentliga med sina regler och då skulle vi synka de två världarna. Det har gnisslat ibland.
Med grund i sina erfarenheter kommer Jonas Niklasson i slutet av januari att hålla en föreläsning om det gotländska flyktingmottagandet på Almedalsbiblioteket. Han kommer att lyfta fram både vad som gjordes bra och vad som kunde ha gjorts bättre.
Men han vill inte bara fokusera på det förflutna, utan menar att flyktingmottagande och integration är minst lika viktigt i dag.
– Det är inget överståndet problem utan det är långt ifrån klart. Det kommer ännu folk hit.
Vad tycker du behövs för en bättre integration i dag?
– Jobb, jobb, jobb. Det gäller att ha en eller två fötter på arbetsmarknaden. Och det behövs offentliga medel och praktikplatser. Sedan behöver vi se till att de får svenska körkort och att även kvinnorna lär sig att köra bil. Där kan gemene man hörsamma upprop och hjälpa folk att övningsköra. Ett annat sätt att bidra är att bjuda in på kaffe, eller dra med grannarna på barnens idrottsaktiviteter. Så att de blir delaktiga i vuxenlivet.
Han framhäver också att det behövs mer stabilitet från det offentligas håll när det kommer till regler.
– Ett problem har varit de ständiga förändringarna och att regler gällande till exempel praktik, arbete och pengar har ändrats hela tiden.