Daniel Mucista och Luna Heras Sjöberg tycker att det är tråkigt utan mobilen.
Luna Heras Sjöberg och Daniel Mucista går i åttonde klass på Högbyskolan. När Helagotland är på besök har de varit utan mobiltelefonerna i en och en halv skoldag.
– Det är lite tråkigt. Speciellt om man är själv, då har man ingenting att göra, säger Luna.
Hon tycker att mobilen är en trygghet, till exempel genom att ringa vänner som går i andra klasser. Daniel Mucista håller med. Det är ensammare utan mobil, säger han. Känslan de här dagarna har varit olik sig.
– Man vill dra upp mobilen ur fickan ibland. Men kanske är det en bra sak om man pratar med fler.
Luna Heras Sjöberg ser dock inte fram emot höstens mobilförbud.
– Det är för att vi ska bli mer sociala, men jag tycker inte att det är ett problem. Vi är redan sociala, säger hon.
Luna Heras Sjöberg och Daniel Mucista går i åttonde klass på Högbyskolan
Rektor Vicky Lindeborg är noga med att påpeka att det inte heter mobilförbud utan "mobilfri skola". Det är hon som har fattat beslutet: Till hösten 2024 blir Högbyskolan i Hemse helt mobilfri. Detta gäller även när det inte är lektion, där telefonen även i dagsläget inte får användas.
– Vi har sett att när eleverna får sina mobiler på rasten så sitter de bara med den och ibland går de från lektionerna för att kolla telefonen. De har inte samma möjlighet att socialisera sig.
Under våren har det pågått en dialog mellan lärare och elever. När personalen ansåg att logistiken, insamlingen och utdelandet av telefonerna, var på plats inleddes en tredagars provperiod inför hösten.
– Känslan i korridoren och kaffis är bubblig, man hör att det pratas överallt. Vi upplever mer aktivitet och interaktion, säger Vicky Lindeborg.
För elever som behöver telefonen som hjälpmedel, exempelvis personer med diabetes, görs undantag, säger rektor Vicky Lindeborg.
På dagens första lektion samlas mobilerna in i en låda – och lämnas sedan tillbaka i slutet av dagen. Rektor Vicky Lindeborgs förhoppning är att beslutet ska leda till trygghet, studiero och bättre studieresultat på sikt.
– Vi vill att eleverna ska tränas i att våga prata med varandra, skapa nya kontakter och ha muntlig dialog istället för att skriva hela tiden. Det tror vi att vi vinner på.
I dag finns inga nationella rekommendationer för hur mycket vi bör använda vår skärm, vilket är en stor brist menar socialminister Jakob Forssmed (KD). Tillsammans med regeringen har han gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram rekommendationer för skärmanvändning.
– Med den utveckling vi ser i dag, med barn som sitter fastklistrade framför en skärm, är det uppenbart att det inte finns tillräckligt mycket stöd för att begränsa detta.
Mest oroad är Jakob Forssmed för den så kallade undanträngningseffekten. Det vill säga, ju mer tid vi spenderar framför en skärm desto mindre tid får vi över till annat som gör att vi mår bra.
– Om saker som sömn och fysisk aktivitet trängs bort är det väldigt lätt att den psykiska ohälsan får fäste.
Socialminister Jakob Forssmed (KD) menar att det behövs nationella riktlinjer för skärmanvändning.
Hur skulle nationella rekommendationer hjälpa i praktiken?
– De blir normerande för vad som är en rimlig användning. När man har någonting att förhålla sig till, baserat i vetenskap, blir det enklare att ta en diskussion om vad som är skadligt.
Däremot ställer den snabba utvecklingen till det, eftersom forskning om skärmtid ofta baseras på hur det såg ut för flera år sedan.
– Det är slående att unga har levt i en helt annan värld och inte tror att tillvaron kan se ut på ett annat sätt. Det är ett svek från vuxenvärlden att de tror att det är normalt att sitta med telefonen i åtta timmar per dag.