Förtöjningslinorna gnisslar lätt och den tyska flaggan sträcks ut av vinden. Det blåser kraftigt i Herrviks gästhamn på fredagsförmiddagen. I alla fall kraftigt nog för att Jens Müller idag inte ska ge sig ut på Östersjön för att genomföra några mätningar.
– Om det blir för höga vågor är det svårt att genomföra det vi vill på ett bra sätt, säger han.
Han sitter i sittbrunnen på sin segelbåt, med en grön mössa på huvudet och i en grå t-shirt från universitetet där han är verksam. Båten är hans privata och seglades upp av honom och hans flickvän tidigare i somras.
– Vi trodde det skulle bli en lugn tur, men vindarna gjorde att vi fick kryssa nästan hela vägen.
Med Herrvik som utgångspunkt har han sedan i början av juli utfört mätningar av koldioxidhalten på olika djup i Östersjön. Genom att göra sådana mätningar innan, under och efter algblomningar vill han ta reda på varför de faktiskt sker.
Algerna använder – precis som andra växter – fotosyntes, alltså växer till sig med hjälp av solens strålning. Under fotosyntesen konsumerar de det koldioxid som finns i vattnet, vilket gör att koldioxidhalten minskar.
När koldioxidnivåerna förändras kan Jens Müller se hur mycket algerna växer till sig vid olika perioder. Men enligt honom är det fortfarande inte klarlagt vad som faktiskt utlöser blomningarna.
– Vissa hävdar att det är värmen, andra menar att det är på grund av övergödningen. Det är fortfarande något av ett mysterium.
Jens Müller växte upp i Berlin och hade för tio år sedan knappt satt sin fot på en segelbåt. Vägen till att nu arbeta med båten som utgångspunkt började när han efter tre år på universitetet letade efter en masterutbildning inom kemi och oceanografi.
När en bekant boende i Kiel erbjöd honom ett rum i sin lägenhet blev det ett alternativ. Han flyttade dit och började studera. Samma bekant råkade också vara tysk landslagsseglare, som just då satsade mot OS i London 2012.
– Min masterutbildning skulle vara klar samma sommar som olympiaden. Han sa till mig att efter den sommaren så skulle han lära mig att segla. Och så blev det.
De senaste tre åren har han arbetat med en avhandling i kemisk oceanografi vid universitetet i Rostock. Genom en handledare kom han in på just algblomningar. Handledaren i fråga hade under 15 år studerat Östersjöns koldioxidnivåer genom mätutrustning som fästes vid lastfartyg.
Resultatet var väldigt stora mängder data. Men samtidigt hade mätningarna ett problem – de var alla utförda på samma djup, cirka tre meter under havsytan. Då kom Jens Müllers segelbåt in i bilden.
– Med utrustningen på segelbåten kan vi nå olika djup. Och då kan vi ännu mer exakt klarlägga hur algerna lever och dör.
Själv tror han att algblomningar kan hänga samman med mycket solsken, men inte nödvändigtvis höga temperaturer. Han hänvisar till forskningsresultat som visar att algerna börjar blomma även om temperaturen inte har varit särskilt hög, så länge solen skinit. Det skulle då bero på just fotosyntesen och inte värmen sig.
– Men än så länge är det bara en teori, säger han.
Hittills är han nöjd med tiden i Herrvik och berättar om hur tacksam han är över hamngrannarnas hjälp med båtens strulande motor.
På lördagskvällen ska han delta i en föreläsning om algblomningar i Herrviks motormuseum. Vid sin ankomst överraskades han över hur kunniga lokalbefolkningen var i ämnet.
– Folk här har en väldig koll på när algerna brukar dyka upp. Det har nästan känts som att vi gjorde mätningar i 15 år i onödan – vi hade ju bara kunnat fråga någon här, säger han med ett skratt.