Historien bakom Högskolan på Gotland präglas av envist arbete, men även av små sammanträffanden med stora konsekvenser. Den kombinationen ligger bakom många andra skeenden också, till exempel i berättelsen om hur stockholmaren Isabel Enström blev en av öns mer inflytelserika personer.
En avgörande detalj är de rimliga kravgränser som högskolan valde att sätta.
– Jag hade tröttnat på mitt produktchefsjobb i Stockholm och ville göra något mer meningsfullt. Djur, natur och kretslopp hade alltid intresserat mig och här kunde man läsa ekologiprogrammet utan att ha pluggat naturvetenskaplig linje. Det räckte med den naturkunskap jag hade läst, berättar hon.
Men det fanns såklart fler skäl till att Isabel Enström satte sig på Gotlandsbåten sommaren 2005.
– Jag var nyfiken också, Gotland kändes attraktivt och spännande.
Väl på plats uppskattade hon välkomnandet.
– Vi som skulle börja studera blev mycket väl mottagna. Nollningen var välorganiserad, med roliga tävlingar i gutniska lekar och en introduktion till gotländsk historia. Så det var positivt från början.
Under studietiden gjorde Isabel Enström bland annat uppsatsen för kandidatexamen på Samoa, som högskolans arkeologiprogram hade utbyte med. Hon sommarjobbade även i högskolans reception och var under en period ordförande för sin ämnesförening inom studentkåren.
– Generellt var det väldigt god stämning och det fanns en närhet på skolan, till skillnad från en del större lärosäten.
Efter fem års plugg fick hon jobb på Swedesd, ett centrum inom lärande för hållbar utveckling som precis etablerats i Visby. På det följde nästan två år med hållbarhetsarbete inom ABF.
– Jag slutade där precis innan valet 2014. Sedan dess har jag haft förmånen att vara gotländsk politiker på heltid, säger Isabel Enström – och knyter därmed ihop historien från ekologiintresse till regionråd.
Högskolan har helt klart haft betydelse i ditt liv – vad betyder den för Gotland?
– Det är en anledning att flytta till ön. När jag pluggade var det fler än jag som ville vara kvar här och några till som också blev det. Dessutom får vi mer kompetens till de gotländska företagen, men även till Region Gotland. Vi har högskolan att tacka för flera lärare och sjuksköterskor, till exempel.
För övrigt är miljöpartisten inte nödvändigtvis färdig med kapitlet högre utbildning på Gotland.
Hon har nämligen en uppsats kvar att skriva, innan det hon påbörjade är fullbordat.
– Ja, jag har aldrig tagit ut min magisterexamen faktiskt, eftersom jag började jobba i stället, berättar Isabel Enström.