Gotland är ett av de län i landet där politiker är mest utsatta för hot och våld. Värst är det för kvinnor. 48 procent av Gotlands förtroendevalda kvinnor har utsatts för våld och hot under 2016, motsvarande siffra för män är 23 procent, det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå).
Andelen utsatta kvinnliga politiker har ökat kraftigt de senaste åren. 2012 svarade 34 procent av de gotländska kvinnliga politikerna att de utsatts för hot och våld, två år senare svarade 42 procent att det blivit utsatta.
Nu avsätter regeringen pengar till Sveriges kommuner och landsting (SKL) som ska användas till arbete mot hot och hat under valåret 2018.
– När valåret nu tar sin början är oron stor för att förtroendevalda kommer att bli än mer utsatta för hot och hat. Det är värdefullt att vi kan stödja de kommuner, landsting och regioner med utsatta förtroendevalda för att motverka att andra krafter försöker sätta demokratin ur spel, säger Emil Broberg, 3:e vice ordförande för Sveriges kommuner och landsting.
SKL kommer under nästa år fortsätta att utbilda förtroendevalda för att ge större kunskap i metoder för riskanalyser kring hot, hat och våld. Förbundet fortsätter även att kräva att regeringen tar fram ett förslag som skärper lagstiftningen kring angrepp mot politiker och det politiska systemet.
– Hot och hat är inte något som politiker ska tåla eller finna sig i. Ett hot mot en enskild förtroendevald är ett allvarligt hot mot hela vårt demokratiska system, säger Emil Broberg.
Enligt Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande på Gotland, kan det tuffa klimatet påverka öns politiker.
– Det är klart att det kan fungera hämmande. Jag själv tänker mig alltid för innan jag uttalar mig i olika frågor för att vara förberedd på vad det jag sagt kan komma att leda till. Jag undviker inte vissa frågor men jag tänker mig för innan jag uttalar mig, säger hon.
På frågan om varför kvinnor är mer utsatta för hot och våld svarar hon att hon tror att det kan handla om att man vill markera sin maktposition.
– Ofta hänger det ihop med att man är en ”jävla feministfitta” eller ”blatteälskare”. Det har jag också blivit kallad för, säger hon.
Hon säger att tonen kan vara hård, speciellt på sociala medier.
– Det är väldigt olyckligt att det blivit ett hårdare klimat på sociala medier. Det är ett generellt höjt tonläge som jag tycker är problematiskt. Det är viktigt att man undviker att angripa varandra som person och människa. Det är något som vi alla måste tänka på, att förhålla sig till innehållet och inte till person, säger hon.