Gotländska flodkräftor ska inventeras med hjälp av eDNA-teknik. Samtidigt ska också eventuell förekomst av den oönskade signalkräftan och kräftpest undersökas, med samma metod.
Metoden innebär att ett vattenprov tas som sedan analyseras för att avgöra vilka arter som finns i vattnet. Eftersom att levande organismer ger genetiska avtryck i form av bland annat döda celler, avföring och slam kan man via vattenprovet se vilka arter som finns i vattendraget. Trots att man inte aktivt behöver se någon kräfta.
– Det är en ny basinventering för hur området ser ut. Det är en ganska ny metod, men vi ska testa den i kombination med fiske, säger Rozemarijn Keunig på länsstyrelsen.
Förra gången som en inventering gjordes var, enligt Rozemarijn Keuning, uppskattningsvis 2007. Eftersom att Gotland är ett skyddsområde för flodkräftan är det därför dags för en ny inventering igen.
– Nu ska vi bara sätta oss ner och se hur vi ska genomföra det. Om det händer i år får vi se, annars tar vi det nästa år.
Efter en tidigare utrotning av signalkräftan på Gotland har ön än så länge varit skonad från dess förekomst. Men en inventering får avgöra hur läget ser ut nu. Eftersom signalkräftan ofta är bärare av kräftpest riskerar den att utrota den inhemska flodkräftan.
– Eventuellt kommer vi behöva göra åtgärder, säger Rozemarijn Keuning.
Enligt havs- och vattenmyndigheten har den svenska flodkräftan minskat med 97 procent de senaste 100 åren. Det största hotet för flodkräftan är just kräftpesten och förekomsten av signalkräfta.