Socialförvaltningen tycks nu stå inför samma problem som hälso- och sjukvården har dragits med i många år: Notan för hyrpersonal drar i väg i takt med att personalbristen ökar.
I den senaste sammanställningen av personalsituationen kan Roger Nilsson, HR-chef på socialförvaltningen, konstatera att läget på bland annat individ- och familjeomsorgen är ett problem. Av de 55 socialsekreterarna saknas i dag 17 stycken, var tredje tjänst är alltså vakant.
– Det gör att vi i det här läget tvingas ta in hyrkonsulter för att kunna säkerställa kvalitén och rättssäkerheten. Men vi ser att läget sliter på den ordinarie personalen, säger han.
Bristen på socialsekreterare kan dessutom bli ännu större under nästa år. I sin kompetensförsörjningsplan förutspår socialförvaltningen att ytterligare nio personer slutar under nästa år på grund av pensionsavgångar, uppsägningar och föräldraledigheter.
Kostnaden för hyrpersonal inom socialförvaltningen har stigit drastiskt, från 3,1 miljoner kronor förra året till 10,9 miljoner kronor bara under tio månader i år. Notan avser både socionomer och sjuksköterskor, som jobbar bland annat inom hemsjukvården. Socialnämndens ekonomi är redan ansträngd. Enligt regionens prognos från oktober, beräknas minusresultatet hamna på 26 miljoner kronor när året är slut.
Någon exakt summa på vad en enskild hyrsocionom kostar kan inte Roger Nilsson ge, men att det kostar mer är tydligt.
– Det är en avsevärt mycket högre summa än för anställd personal. Det ingår också fler omkringkostnader, säger han och nämner bostad som en utgift.
Enligt en kartläggning som gjorts av Sveriges kommuner och landsting, SKL, har fyra av fem kommuner brist på socionomer. Tidigare hade kommunerna svårt att rekrytera erfarna socionomer, men sedan 2015 är det till och med svårt att hitta nyexaminerade socionomer.
– Det är en generell brist i hela landet. Men vi har också ö-läget som ställer till det när vi ska rekrytera, säger Roger Nilsson.
Även om många söker till socionomutbildningar, där dessutom utbildningsplatserna har blivit fler, ser SKL inte att det löser bristen inom den närmsta framtiden. Dessutom ser SKL att arbeten som handlar om myndighetsutövning inte är det mest populära valet.
Socionombristen får konsekvenser på avdelningarna, ser Roger Nilsson, och i förlängningen kan det också påverka gotlänningarnas kontakt med socialtjänsten.
– Det har vi inte sett än för personalen jobbar på som tusan, men om vår personal inte orkar så kommer det att påverka exempelvis handläggningstider, säger han.
I januari JO-anmälde en av förvaltningens anställda Region Gotland eftersom handläggningen som gällde LSS-beslut drog ut på tiden till följd av personalbrist. Men för två veckor sedan konstaterade JO att socialnämnden har vidtagit åtgärder och att det inte behövs någon ytterligare utredning.
– För biståndshandläggarna ser det lite bättre ut nu, säger Roger Nilsson.
Socialförvaltningen har tagit fram en handlingsplan för att kunna locka fler socionomer. Det rör sig bland annat om ändrat arbetssätt, lönesatsningar och ett samarbete med Campus Gotland som nästa höst startar en socionomutbildning.
– Där är det viktigt att vi kan erbjuda praktikplatser och ha en bra kontakt med studenterna, säger Roger Nilsson.