Planerar för fiskodling i Burgsvik

Fiskar i stället för mjölkkor i ladugården? Det kan låta som en galen idé – men nu kan den vara på väg att förverkligas i ett fiskodlingsprojekt i Burgsvik.

Börjar med regnbåge. Jan Larsson leder fiskodlingsprojektet i Burgsvik. Han tror att man kommer att börja med regnbågslax efterson den är en av de mest lättodlade arterna. I höst kan en liten försöksodling vara igång. 
Arkivfoto: Krister Nordin

Börjar med regnbåge. Jan Larsson leder fiskodlingsprojektet i Burgsvik. Han tror att man kommer att börja med regnbågslax efterson den är en av de mest lättodlade arterna. I höst kan en liten försöksodling vara igång. Arkivfoto: Krister Nordin

Foto: Krister Nordin

i mjölkkrisens spår (ga)2017-01-04 05:15

När mjölkkrisen skakade lantbruket på Gotland ville utvecklingsbolaget Heligholm på Sudret göra något för att stötta och drog igång en dialog med några av Storsudrets lantbrukare.

– I de samtalen var det någon som sa att "kanske kan fiskodling i ladugården vara något att undersöka". Så satte det igång, berättar Jan Larsson, som är ordförande för Heligholm.

I dag har tanken blivit ett projekt som drivs av Forum Östersjön med Jan Larsson som projektledare. Nu ansöker man, i ett första skede, om stöd från Leader Gute till projekteringen av en landbaserad fiskodling i Burgsvik. Det handlar om en förstudie, men om allt går som planerat kan en försöksodling i liten skala vara igång redan till hösten.

Försöksodlingen är tänkt att inrymmas i industrilokaler i Burgsvik som tidigare har använts av Guteform. Om den går bra hoppas Jan Larsson att fiskodling av den här typen kan bli ett ben till att stå på för lantbrukare över hela ön och han hoppas därför att Leader Gute ska stötta satsningen:

– Ju mer man kan bredda lantbruket, desto bättre är det, säger han.

I Burgsvik ligger lokalerna granne med en växthusodling. I försöket vill man undersöka om det näringsrika avloppsvattnet från fiskodlingen kan ledas över till grönsaksodlingen.

– Det är kretsloppet som är finessen. Att odla fisk i havet skulle inte vara något alternativ. När man matar fisken i öppna kassar göder det på havet, men här kan vattnet återbrukas, säger Jan Larsson.

En projektgrupp har bildats och den består förutom Jan Larsson av lantbrukarna Markus Westberg och Jan Larsson i Hamra samt trädgårdsmästaren Stefan Andersson och krögaren Håkan Ahlsten i Burgsvik. De har gjort studiebesök hos Svensk Fiskodling på Ljusterö i Stockholms skärgård och där har man lovat att stå för kunskapsöverföringen om pilotprojektet i Burgsvik kommer igång. Gruppen planerar också att besöka några andra fiskodlingar på fastlandet.

Håkan Ahlsten tror att det finns avsättning för den landodlade fisken.

– Här vet man precis vad fisken har fått i sig. Det blir en exklusiv fisk och efterfrågan kommer kanske i första hand att komma från lyxkrogarna, säger Håkan Ahlsten.

Varken Markus Westberg eller Jan Larsson tänker sig en egen framtid med fiskodling, men de tror att det kan vara intressant för andra lantbrukare.

– Om vi kan få det här att fungera blir det enkelt för andra att följa efter. På många äldre gårdar finns det ladugårdar och ekonomibyggnader som står tomma. Och om man redan använder flytgödsel skulle den kunna spetsas med avloppsvatten från fiskodlingen, säger Markus Westberg och fortsätter:

– Även om det blir bättre för mjölkproducenterna så fortgår det en stordriftsrationalisering och där gårdar som inte är beredda att göra jätteinvesteringar avvecklas. Med en fiskodling kan man kanske göra en mindre investering som gör att man har något att leva på fram till pensionen.

Om Forum Östersjön får de 400 000 kronor som man ansöker om ska man göra en grundlig förstudie av både fiskodlingen i sig och hur kedjan med rensning och paketering ska fungera. Sedan är tanken att man ska gå vidare med en mindre provodling och till sist utöka så att man kommer upp i en produktion på ett ton fisk i månaden.

– I bästa fall har vi en liten provodling igång till hösten, säger Jan Larsson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!