Sveriges bönder kan pusta ut. Det menar Lantbrukarnas riksförbund, LRF, som den 20 augusti meddelade att årets skörd är en stor lättnad för lantbrukarna.
"Skörden av oljeväxter bedöms ligga 14 procent över 5-årssnittet. Jordbruksverket har inte med skörd av grovfoder i sin prognos men LRF bedömer att även vallar och betesmarker gett bra avkastning under 2019", skriver de.
Samtidigt tittar Hasse Vestberg, 55, ut över åkern strax öster om Hamra kyrka där han har sina kor på bete. Djuren har dragit sig ned mot havet i sin jakt på mat eftersom betesmarken mer liknar en uttorkad savann.
– Det mest akuta för stunden är betesmarkerna. Det finns ingen mat ute. Vi började stödfodra för två veckor sedan, berättar han.
Förra årets torka var tuff – men det här är ännu värre, konstaterar Hasse Vestberg.
– Förra året kunde vi ha djuren ute på bete till november. Nu behöver vi redan stödfodra. Det blir en diff i betesperioden på fyra månader. Jag har aldrig varit med om två så torra år i rad.
Hasse Vestberg driver Skogshamra gård tillsammans med sina föräldrar och hustrun Katarina. På gården har de 450 nötdjur, varav 150 mjölkkor.
– Den senaste perioden, när det blev varmt igen, då blev jag trött. Det blir successivt sämre och sämre, det tar på en, säger han och fortsätter:
– Det har sinat i alla bryor, det finns inget klokt vatten till djuren. Många bönder ägnar dagarna åt att köra ut vatten och mat.
Torsdagens regn var därför mycket välkommet.
– Vi satt ute under blixtarna och sa att "nu händer det äntligen något". Vi fick 10 millimeter, säger Hasse Vestberg.
Men det är långt från tillräckligt. Väderstationen vid Hoburg har de senaste fyra månaderna fått 100 millimeter regn, vilket är hälften av det normala. På norra Gotland har det kommit 146 millimeter, vilket är över det normala.
– Det är flera månader sedan det kom regn av någon betydelse, vilket gör att markerna inte lyckas återhämta sig efter förra årets torka. Vi vet inte hur det kommer att se ut nästa år.
Förutom betesmarken har även vallen drabbats hårt.
– Vi fick en normal förstaskörd och en helt okej andraskörd. Sedan började det torka upp ordentligt. Tredjeskörden, som brukar ge bra volym, har vi tappat totalt, säger Hasse Vestberg och fortsätter:
– Förra året vände det i slutet av juli, då kom regnet. Det gjorde att vi fick en tredjeskörd som räddade många.
För en månad sedan började Hasse Vestberg att ta av årets skörd.
– Fjolårets majs räcker väl månaden ut, säger han.
Majsen är ett betydelsefullt grovfoder för många bönder.
– Den är än så länge ett oskrivet kapitel. Majs har svårt att sätta kolv när det inte kommer något regn. Den klarar sig på väldigt lite fukt, men fukt behövs.
För att lösa foderbristen kommer de antagligen att tvingas fodra extra med halm och grovfodersubstitut.
– Det kommer att kosta oss mellan 50 000-60 000 kronor mer i månaden, säger Hasse Vestberg.
Förra året valde Jordbruksverket att kompensera en del av förlusten i och med torkan. Även bondeägda LRF valde att hjälpa till genom att ge extra utdelning.
– Den hjälpen kan vi inte räkna med i år, säger Hasse Vestberg.
Anledningen är, menar han, att årets torka inte fått samma uppmärksamhet.
– Nu är problemet mycket mer lokalt, vilket inte ger samma mediala intresse.
Med anledning av torkan kommer LRF Gotland att arrangera en "idisslarträff" den 4 september klockan 19 på Hemse folkhögskola.
– Det börjar bli bekymmersamt för många på framförallt södra och östra Gotland. Där har det varit väldigt dåligt med nederbörd, det har kommit 2-3 millimeter när det väl regnat. Det är för lite, det är knappt så att det fuktar upp marken, säger ordförande Anna Törnfelt.
– Nu behöver vi rikligt med regn, helst 50 millimeter på tre dagar. En veckas regn vore toppen, fortsätter hon.
Fjolårets torka krävde kreativa lösningar. I Tingstäde auktionerades ensilagebalar ut till högstbjudande och från Polen importerades 6 000 höbalar.
– Det blir att plocka fram det vi gjorde förra året med att förmedla foder. Man kommer att kunna få tag på foder, antingen från bönder på Gotland som haft mer gynnsam skörd, eller från fastlandet, säger Anna Törnfelt.
Situationen är även allvarlig för höstrapsen eftersom den inte gror i torkan. Dessutom hotas den av jordloppor, som äter plantorna.
I och med fjolårets gynnsamma höst har det gått desto bättre för spannmålsskörden, som väntas bli den tredje största på 2000-talet, enligt LRF. Därmed råder det inte heller någon brist på halm.