Jag parkerar bilen bakom ladan, vid glasstudions huvudentré. En svetsad skylt med mörkrosa text ”Big Pink” står lutad mot den gråvita kalkstensväggen. Men det är inte hit jag ska, utan nu är det dags att kika in hemma hos Jennie Olofsson och Peder Jessen, som tack vare sockenbornas synnerligen varma välkomnande, kunde flytta in i den gamla bygdegården i Norrlanda.
Det första ord som kommer till mig när jag upptäcker Jennie och Peder som sitter i träd gården och fikar, är ”avslappnat”. Inte många bilar passerar under intervjun, någon husbil saktar in lite vid glashyttans vägskylt men åker långsamt vidare, och vi vinkar åt ”världens bästa granne” som driver bed and breakfast och gillar när Peder spelar hög musik.
Alm och ask fångar mjukt upp vinden och hängmattan pockar och lockar till en lat stund. En knallröd järnsäng av äldre modell står på gräsmattan bakom boningshuset – inget märkligt alls – tvärtom smälter den in.
Brödrost och kaffebryggare står på bordet, med förlängningssladd som ringlar mot köksingången i källaren. Kök i källaren? Ja, det är nog nu huset kräver sin beskrivning.
En gång i tiden har här varit en klassisk bondgård, med djur och hela konkarongen. I början av 1950-talet gick fastigheten över till att fungera som Norrlanda bygdegård. En samlingsplats för filmvisning, teater, fest, möten och inte minst boule.
Nu är det annorlunda, men ändå inte. Den upphöjda scenen är numer sovrum och själva samlingslokalen är husets hjärta. Där finns plats för middagar, slappa i fåtölj, spela musik eller helt enkelt som passage. Från det här rummet tar du dig runt i hela huset. Bakom nästan varje dörr i huset finns en trappa, minst en, ofta fler. En trappa tar dig till scenen, en till det lilla knallgula köket i källaren, en till vinden och projektorrummet och en liten minitrappa tar dig rätt ut till boulebanan, som faktiskt fortfarande används.
Varje helg har ett gäng i Norrlanda samlats vid grusplanen. När Peder och Jennie flyttade in fanns det viss oro över att det skulle vara slut med det, men det var inte alls nödvändigt. Peder och Jennie är inte dem som vill stänga in sig eller för den delen stänga ute andra, så boulespelarna har kunnat fortsätta med sin träning precis som vanligt.
Jennie och Peder bodde tidigare i en bostadsrätt i Visby, som de fortfarande har kvar, men för att Jennies mål, att öppna en glashytta, skulle bli verklighet, krävdes stora ytor och plats för besökare. Hur huset såg ut var underordnat, bara det kändes rätt.
– Vi letade inte efter ett hus utan en plats. Det ska vara bra feeling där vi bor, förklarar Peder.
Det var en kompis som tipsade om att Norrlanda bygdegård låg ute för försäljning, huset var ”tillräckligt knäppt för att de skulle tycka om det”. Paret åkte direkt dit för att kika.
– Vi smög omkring här i trädgården. Det var en fin sommarkväll. Vi blev förälskade direkt, berättar Jennie och ler åt minnet.
Det kom mycket folk på visningarna, intresset var stort. Kassan var begränsad för Peder och Jennie som såg till att lägga det första budet, vilket också var deras maxbud, tillsammans med en skriftlig presentation av sig själva, där de berättade vad de ville använda gården till. Det fanns fler budgivare i bilden men bygdegårdsföreningen tog beslutet att Jennie och Peder skulle få köpa fastigheten. Att de skulle starta verksamhet och bo där året runt vägde tungt.
I januari i år fick de nycklarna till gården och fokus har sedan dess legat på att göra i ordning ladan och komma igång med glashyttan. I mitten av juli var det invigning och sedan har sommaren varit som sommaren är för de flesta företagare på Gotland, intensiv.
Själva bostaden är inredd med det viktigaste; säng, LP-samlingen och skivspelare, humidor (förvaringslåda för cigarrer, som håller en speciell luftfuktighet) och tre öar med sittplatser. På det runda matbordet står en flaska rött vin och tre vinglas. Välkomnande, opretentiöst och samtidigt genomtänkt. De flesta av inredningsdetaljerna kommer från deras resor, bland annat i Asien, Sydamerika och USA.
Några renoveringar eller ombyggnationer har hittills inte legat högst upp på att göra-listan. Fokus har istället varit att få igång glashyttan och det har varit bra, tycker Peder. Det har gett tid att bo in sig och hinna tänka igenom hur de vill ha det i huset.
Nu är det höst och allt har lugnat ned sig lite och bara dagen innan den här intervjun var en snickare där och tittade och lyssnade på Peders och Jennies planer. Köket ska flyttas, taket läggas om och en stor balkong ska de också ha. Samtidigt är planeringen igång för fler verksamheter än Jennies glas. Renoveringen får ta sin tid. Viktigast av allt är platsen, och att Jennie och Peder har hittat sin, det förstår vem som helst som kommer dit.