S-ledaren Magdalena Andersson krÀver att regeringen utlyser en vapenamnesti för att minska de kriminella gÀngens tillgÄng till vapen.
Men forskningen pÄ omrÄdet, som frÀmst gÀller sÄ kallade "buybacks" dÀr man betalat folk för att lÀmna ifrÄn sig vapen, ger inget stöd för att vapenamnestier pÄverkar kriminaliteten, sÀger Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet som forskar pÄ gÀngvÄld.
ââOch dĂ„ ska man tĂ€nka pĂ„ att nĂ€r man betalar nĂ„gon för att lĂ€mna in vapen sĂ„ kanske man Ă€ndĂ„ kan nĂ„ en del kriminella vapen. NĂ€r det bara handlar om att lĂ€mna in vapen utan straff sĂ„ kommer man i Ă€nnu mindre mĂ„n att fĂ„ kriminella vapen, utan mest vapen som inte lĂ€ngre anvĂ€nds.
Ingen koppling till brott
Magdalena Andersson pekar pÄ att tidigare svenska vapenamnestier har gett goda resultat.
Senast det begav sig, 2018, lÀmnades cirka 12 000 vapen och 28 ton ammunition in till polisen. Enstaka vapen kunde knytas till den kriminella miljön, men majoriteten var gamla jaktvapen. Dessförinnan, 2013, lÀmnades 15 000 vapen in, men enligt P4 Sörmland kunde inte ett enda kopplas till brott.
ââDet Ă€r inte den typen av vapen man fĂ„r in. Det kan möjligen ha en effekt pĂ„ saker som att man har fĂ€rre vapen i hem och dĂ€rav fĂ€rre skadeskjutningar eller sjĂ€lvmord. Men pĂ„ kriminaliteten har det ingen eller pĂ„ sin höjd en marginell pĂ„verkan, sĂ€ger Manne Gerell.
Fokus pÄ symbolfrÄgor
FrÄn bÄde regering och opposition lÀgger man, sÀger han, mycket fokus pÄ symbolfrÄgor som lÄter bra men som saknar stöd i forskningen. Ett sÄdant exempel frÄn regeringshÄll Àr förslaget om sÄ kallade visitationszoner, som skulle ge polisen rÀtt att i vissa omrÄden visitera mÀnniskor utan brottsmisstanke.
ââDet har ingen större inverkan pĂ„ brottsligheten och samtidigt riskerar det att skada förtroendet för polisen i utsatta omrĂ„den. Det finns fler, sĂ„klart, men det Ă€r ett tydligt exempel frĂ„n den sidan som diskuterats mycket.