Att spÄr av gÀngvÄldet pÄ svenska gator förr eller senare leder utomlands har blivit regel snarare Àn undantag. SÀrskilt Turkiet, dÀr en lÄng rad svenska kriminella tros uppehÄlla sig, pekas ut. Den mest omtalade: Foxtrotledaren Rawa Majid.
Svenska Äklagare har försökt fÄ honom utlÀmnad i flera Är. Men precis som Sverige utlÀmnar inte Turkiet sina egna medborgare. Inte heller dem som, likt Majid, köpt sitt pass.
Situationen kompliceras ytterligare av den frostiga relationen lÀnderna emellan.
För att underlÀtta de rÀttsliga kontakterna tillsÀtter nu RiksÄklagaren Hanna Lemoine, vice chefsÄklagare pÄ Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet (Rio), som sambandsÄklagare.
ââJag ska utgöra en operativ kontaktpunkt och bistĂ„ Ă„klagare i deras kontakter med tredje land, och dĂ„ initialt med fokus pĂ„ Turkiet.
"Skapa förutsÀttningar"
Anledningen Àr att mÄnga förundersökningar har koppling just dit.
ââĂ klagarna Ă€ger sina egna beslut i förundersökningar och bestĂ€mmer vilka eventuella rĂ€ttsliga Ă„tgĂ€rder de önskar bistĂ„nd med i Turkiet. Min roll blir att hjĂ€lpa till att skapa förutsĂ€ttningar för att vi ska fĂ„ den bĂ€sta tĂ€nkbara hjĂ€lpen.
Hur mÄnga Àrenden som har koppling till Turkiet vill hon inte svara pÄ. Inte heller om hon haft kontakt med turkiska kollegor eller kommer att resa dit.
ââJag kommer inte nu, och sannolikt inte framöver heller, kommentera vilka kontakter jag har med turkiska kollegor.
TT: Hur ser du pÄ utsikterna att nÄ större framgÄng Àn hittills?
ââDet finns konventioner och pĂ„gĂ„ende rĂ€ttsligt samarbete med Turkiet, men vi tror att genom en större förstĂ„else för varandras rĂ€ttssystem och genom personliga kontakter sĂ„ kan vi bidra till en effektivisering i samarbetet. Exakt vilka effekter det kommer fĂ„ Ă€r svĂ„rt att bedöma.
Handlar om förstÄelse
Initialt handlar jobbet om att bÀttre sÀtta sig in i hur det turkiska rÀttssystemet fungerar, samla information och odla kontakter.
ââDet finns en formell vĂ€g, men det handlar ocksĂ„ om att ha förstĂ„else för varandras system och rutiner.
Problemet med kriminella som gömmer sig i Turkiet skyddade frÄn utlÀmning genom att investera sig till medborgarskap Àr inte ett unikt svenskt sÄdant. Finns det dÀrmed lÀrdomar att dra frÄn hur andra lÀnder agerat?
ââDet ingĂ„r i mitt uppdrag att inhĂ€mta sĂ„dana erfarenheter frĂ„n vĂ„ra egna förundersökningar dĂ€r vi haft internationell samverkan, men ocksĂ„ frĂ„n andra lĂ€nder.
TT: Finns det konkreta exempel av intresse för svenskt vidkommande?
ââJa, det finns det, men jag kommer inte konkretisera nĂ„gra sĂ„dana.
Formella hinder
Om en svensk kriminell blivit turkisk medborgare och dÀrför inte utlÀmnas finns alternativet att begÀra överföring av lagföring. Det innebÀr att svenska Äklagare försöker förmÄ sina turkiska kollegor att vÀcka Ätal.
TT: Finns det nÄgra Àrenden dÀr en sÄdan begÀran skickats till Turkiet?
ââJag Ă€ger inte förundersökningar, utan jag bistĂ„r Ă„klagare i deras samverkan gentemot Turkiet. Jag kommer inte uttala mig med mindre Ă€n att nĂ„gon Ă„klagare ber mig göra det.