Lundintopparna förnekar krigsbrott: "Falskt"

– Det har varit en väldigt lång process. Vi har haft det här fallet hängande över oss i 14 år och i dag är första dagen på rättegången. Det kommer att vara en väldigt lång rättegång, men vi ser fram emot att försvara oss i domstol, säger Lundin i ett uttalande på engelska till det stora pressuppbåd som samlats i Stockholms tingsrätt.

– Sudan har plågats av interna konflikter under många, många år, men vi har aldrig haft något att göra med den här konflikten. Tvärtom har vi varit en god kraft i området och företaget har alltid hållit sig till högsta möjliga etiska standard, säger han vidare innan han kliver in i rättssalen.

Rättegången som inleddes på tisdagen är unik, dels i omfattning – den kommer att pågå till 2026 – dels rörande anklagelserna som riktar sig mot två tidigare bolagstoppar.

Avtal med Sudan

Affären tar sin början 1997, då Lundin Oil med dåvarande styrelseordförande Ian Lundin och vd Alex Schneiter tecknar avtal om oljeprospektering i södra Sudan med det inbördeskrigsdrabbade landets regering.

Två år senare inleder Sudans militär, understödd av regimtrogna miliser, offensiver för att ta kontroll över oljefälten, enligt åtalet. Syftet är att skapa förutsättningar för Lundins verksamhet, säger åklagare Henrik Attorps i rätten.

– Dessa offensiva militära operationer kom därefter att genomföras fram till och med mars 2003.

Militär och allierade miliser gjorde sig i samband med det skyldiga till grova folkrättsbrott, då stridsmetoden "systematiskt innefattade anfall mot civila eller i vart fall urskillningslösa anfall".

Civila ska bland annat ha utsatts för flygbombningar, beskjutits från helikoptrar och huggits och skjutits ihjäl av soldater. Vidare blev bostäder och vårdinrättningar plundrade och nedbrända, enligt åtalet.

Anklagelserna mot Lundin och Schneiter lyder medhjälp till grovt folkrättsbrott 1999–2003, från det att offensiverna inleddes till dess att bolaget lämnade landet.

Slöseri med pengar

Enligt åklagarna har de bidragit genom avtal och krav som innebar att militär måste skapa förutsättningar för bolaget att verka i rebellkontrollerade områden. Kraven, hävdar åklagarna, ställdes med vetskap om att krigföringen utgjorde folkrättsbrott.

Båda nekar till brott och enligt försvaret grundas åtalet på en lång rad rena faktafel. Ian Lundins försvarare Torgny Wetterberg säger i rätten att rättegången är ett "monumentalt slöseri med tid och pengar", eftersom åklagaren inte har någon chans att nå en fällande dom.

Bland annat förnekas att militär genomfört offensiver i området under den tidsperiod som åklagaren anger, att det ska ha skett tillsammans med allierade miliser och att det gjordes i syfte att möjliggöra Lundins verksamhet. Man bestrider även att den typ av krigsbrott som påstås ha begåtts ägde rum.

– Åtalet är grundat på omständigheter som inte har stöd i utredningen, säger Wetterberg, som även menar att skrivningarna i åtalet är allt för vaga för att kunna bemöta ordentligt.

Krigsbrotten i området, numera en del av Sydsudan, har utretts i ett stort antal rapporter från människorättsorganisationer, men inte prövats i domstol. Enligt rapporterna har hundratusentals människor fördrivits och tusentals dödats under offensiverna.

Försvaret menar dock att rapporterna har svåra brister och inte bygger på verifierbara fakta.

– Rapporterna hänvisar i stor utsträckning till varandra. Det är som en egendomlig form av viskningslek, säger Wetterberg.