Krossar myter om mammografi: "Kan inte vÀnta"

Genom att satsa pÄ omrÄden dÀr fÄ deltar i mammografi kan man fÄ fler att gÄ pÄ undersökningarna. Det sÀger Fatuma Mohamed, som samordnar hÀlsoinformatörer.
–Vi mĂ„ste arbeta uppsökande och hitta personerna dĂ€r de finns, vi kan inte vĂ€nta pĂ„ att de ska komma till vĂ„rden.

Information pÄ rÀtt sprÄk men ocksÄ vid rÀtt tillfÀlle Àr viktigt för att fÄ kvinnor att gÄ pÄ screening. Arkivbild.

Information pÄ rÀtt sprÄk men ocksÄ vid rÀtt tillfÀlle Àr viktigt för att fÄ kvinnor att gÄ pÄ screening. Arkivbild.

Foto: Christine Olsson/TT

Cancer2023-09-27 06:05

För att kunna prata om hĂ€lso- och sjukvĂ„rd mĂ„ste man söka sig till platser dĂ€r mĂ„lgruppen finns – som konsthallar, pĂ„ grillfester och i moskĂ©er. Genom att prata om vikten av mammografi i vĂ€lkĂ€nda sammanhang skapas en trygg miljö dĂ€r inga frĂ„gor Ă€r dumma, enligt Fatuma Mohamed, samordnare för hĂ€lsoinformatörer vid Transkulturellt centrum i Region Stockholm.

– Det behöver finnas ett förtroende mellan dem som kommer med informationen och kvinnorna som tar emot den.

En viktig del i hennes arbete Àr att leta rÀtt pÄ personer som passar för jobbet. Ett grundkrav Àr att personerna ska kunna svenska och minst ett annat relevant sprÄk.

– Gör vi en satsning i SödertĂ€lje letar jag efter nĂ„gon som kan arabiska och syrianska till exempel. Vill vi nĂ„ personer i JĂ€rva behöver vi en person som kan somaliska, sĂ€ger hon.

Ny rapport

I veckan slÀpper Bröstcancerförbundet en rapport som lyfter att kvinnor födda utanför Sverige mer sÀllan kommer pÄ de mammografiundersökningar som de kallas till Àn svenskfödda.

– För vissa handlar det om att det Ă€r konstigt att besöka vĂ„rden nĂ€r man Ă€r frisk, man ser ingen anledning till det. För andra Ă€r det brister i sprĂ„ket eller att tiden inte rĂ€cker till, sĂ€ger Fatuma Mohamed.

Simhallen och appar

Ett exempel pĂ„ insats Ă€r i Tensta konsthall norr om Stockholm. DĂ€r finns informatörerna pĂ„ plats för att möta upp kvinnor som varit pĂ„ besök. Äldre muslimska mĂ€n kan man prata med vid moskĂ©n.

– Men i vissa grupper och vid vissa tillfĂ€llen Ă€r det digitala plattformar som gĂ€ller, dĂ„ kan en Whats App-grupp vara rĂ€tt plattform. Det Ă€r ett detektivarbete kring vad som fungerar, sĂ€ger Fatuma Mohamed.

Genom förstÄelse för olika kulturella bakgrunder kan hÀlsoinformatörerna ocksÄ bemöta falska rykten. Det kan handla om att kvinnan har hört att undersökningen gör vÀldigt ont eller att strÄlningen i sig ger cancer. För andra handlar det om att man inte förstÄtt kallelsen utan trott att det Àr reklam för en onödig undersökning.

– Det bĂ€sta Ă€r att nĂ€r vi har varit aktiva i ett omrĂ„de sĂ„ sprids informationen om varför det Ă€r bra att gĂ„ pĂ„ sin mammografi eller ta sitt vaccin mellan medborgarna. För mig Ă€r hĂ€lsoinformatörerna den satsningen som verkligen fungerar för att nĂ„ ut. Vi ser att det ger effekt, sĂ€ger Fatuma Mohamed.

Fakta: HÀlsoinformatörer

HÀlsoinformatörer eller hÀlsoguider finns i olika varianter pÄ olika platser i landet.

I Region Stockholm finns hÀlsoinformatörer med grundlÀggande utbildning om bland annat hÀlsosamma levnadsvanor och psykisk hÀlsa. De samarbetar med vÄrdcentraler, föreningar, trossamfund, kommuner och stadsdelar för att nÄ mÄlgruppen.

Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland samarbetar ocksÄ med hÀlsoinformatörer som har fÄtt en utbildning i hur man pratar om cancerprevention och tidig upptÀckt.

KÀlla: Region Stockholm, RCC Stockholm Gotland, Bröstcancerförbundet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!