Sverige tar över – här är EU-topparna i fokus

Statsminister Ulf Kristersson (M) och hans regering har extra stor vikt i EU under våren, i och med Sveriges övertagande av rollen som ordförandeland i EU:s ministerråd från den 1 januari. Framför allt gäller det för exempelvis finansministern, energiministern och klimatministern som alla får viktiga uppgifter i att leda sina kollegor till enighet under allehanda möten och förhandlingar i Bryssel.

Den tyngsta EU-makten ligger ändå kvar hos samma personer som vanligt. Och några sticker ut mer än andra – sannolikt även under 2023.

Chefen Ursula

Länge var tidigare förbundskanslern Angela Merkel given som EU:s viktigaste tysk. Den rollen ligger nu i stället hos EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som vuxit sig allt starkare, precis som Merkel gjorde en gång i tiden.

Den 64-åriga förra försvars- och arbetsmarknadsministern har fått plusbetyg för sin ledarroll i EU under coronapandemin och Rysslands krig i Ukraina. På minussidan ligger allt större svårigheter att samarbeta med EU:s rådsordförande Charles Michel, på andra sidan gatan i Bryssel.

Bubblare: Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har fortfarande inte den tyngd som tyska ledare brukar ha inom EU. Växer han in i rollen – eller placeras han i skuggan av De grönas vicekansler Robert Habeck och utrikesminister Annalena Baerbock?

Betjänten Charles

När en kompromisskandidat ska hittas inom EU blir det allt som oftast någon från Benelux-länderna (Belgien, Nederländerna och Luxemburg). Så även när belgiske förre premiärministern Charles Michel tog över som rådsordförande 2019, med ansvar för att få toppmöten att flyta och stats- och regeringscheferna att dra åt samma håll.

Den 46-årige Michel är trevlig och glad, men inte alltid så ordnad och strukturerad som hans ex-kollegor skulle önska. Positivt är att han har goda kontakter till Frankrikes president Emmanuel Macron – vilket å andra sidan också får många att avspisa Michel som inget mer än Macrons betjänt.

Bubblare: Nederländernas premiärminister Mark Rutte har blivit allt viktigare för att sy ihop olika uppgörelser i EU. Kanske blir han näste rådsordförande efter EU-valet 2024?

Reformatorn Roberta

EU-parlamentets maltesiska talman Roberta Metsola lovar reformer efter mutskandalen kring grekiska socialistledamoten Eva Kaili i december. Öppenhet och ärlighet kan ge 43-åringen rejält med uppmärksamhet – och kanske en språngbräda för att föras fram som kandidat till posten som kommissionsordförande 2024, om Ursula von der Leyen inte vill sitta kvar?

Bubblare: EU-parlamentet är fullt av starka viljor som gärna syns. Räkna med tuffa ord från exempelvis nederländska Sophie in 't Veld om Sverige inte sköter sig på migrations- och rättsstatsområdet.

Diktatorn Viktor

Den som suttit längst av alla regeringschefer i EU just nu är Ungerns premiärminister Viktor Orbán – som redan 2015 skämtsamt kallades för diktator av dåvarande kommissionsbasen Jean-Claude Juncker. Bångstyrige Orbán, 59, blir en svår nöt att hantera när Sverige ska medla om migration, Ukrainastöd och rättsstatsprinciper. Och få ja till medlemskap i Nato.

Bubblare: Italiens nya premiärminister Giorgia Meloni från ytterhögerns Italiens bröder har ännu inte riktigt bekänt färg i EU-sammanhang.

Hummande Valdis

Valdis Dombrovskis, 51, är föga färgstark, men som finansansvarig exekutiv vice ordförande i EU-kommissionen har han en nyckelroll när det gäller att sy ihop en bra uppgörelse med USA om handel och subventioner och Joe Bidens omtalade inflationspaket, IRA. Lettländarens ord väger tungt – om man bara klarar av att bortse från hans eviga hummanden däremellan.

Bubblare: Flera kommissionärer vill gärna att just deras frågor ska stå i centrum i vår. Franske Thierry Breton sköter den inre marknaden och är inte rädd för att ta strid.