Allt mer tyder pÄ att sars-cov-2 Àr en sÄ kallad sÀsongsbunden luftvÀgsinfektion, som influensa eller vinterkrÀksjuka.
Det innebĂ€r att smittspridningen normalt sett följer ett tĂ€mligen regelbundet mönster som börjar med en kraftigare uppgĂ„ng under hösten nĂ€r luften blir kallare och torrare, samtidigt som vi börjar vistas mer inomhus. Denna uppgĂ„ng pĂ„gĂ„r fram till jul, ungefĂ€r, varefter den brukar gĂ„ ner nĂ„got pĂ„ grund av jul- och nyĂ„rsledigheterna, bara för att ta ny fart igen i början av januari, nĂ€r vi Ă„terigen samlas i skolor och pĂ„ arbetsplatser. DĂ€refter brukar smittspridningen fortsĂ€tta att öka fram till mitten/slutet av februari eller mars, varefter smittspridningen brukar "klinga av". SĂ„ brukar det se ut â ett normalt Ă„r.
DÀrför var det med viss bÀvan som experter och andra stirrade pÄ siffrorna över antalet smittade och sjuka frÄn mitten av januari och framÄt. För om spridningen av den nya coronaviruset hade följt detta mönster borde vi ha sett en tydlig uppgÄng av antalet inlagda pÄ sjukhus pÄ grund av covid-19 vid det hÀr laget. à tminstone förra eller förrförra veckan borde en sÄdan uppgÄng ha synts i statistiken. Den tid det tar frÄn smittotillfÀllet fram till dess att inlÀggning pÄ en intensivvÄrdsavdelning sker, brukar nÀmligen anges till cirka tio dagar, och Ànnu kortare för "vanlig" sjukhusvÄrd.
Faran ej över
Men nÄgon sÄdan uppgÄng blev det aldrig. I stÀllet har den nedgÄng av antalet sjukhusvÄrdade som funnits Ànda sedan början av januari fortsatt. I en ganska snabb takt, dessutom. FrÄn toppen den 6 januari dÄ 389 patienter vÄrdades pÄ en intensivvÄrdsavdelning pÄ grund av covid-19, till 244 patienter i söndags, vilket motsvarar en minskning med 37 procent. Minskningen av antalet vÄrdade inom slutenvÄrden (exklusive intensivvÄrd) Àr i samma hÀrad.
Anders Tegnell, statsepidemiolog pÄ FolkhÀlsomyndigheten, hÄller med om att den befarade uppgÄngen efter jul- och nyÄrshelgerna tycks ha uteblivit, Àven om han inte riktigt vet varför.
ââAntingen har vi blivit duktigare pĂ„ att jobba hemifrĂ„n, eller sĂ„ har vi fĂ„tt mer ordning pĂ„ arbetsplatserna, med mer avstĂ„nd och sĂ„, eftersom vi vet att just arbetsplatser utgör en ganska viktig del av den hĂ€r smittspridningen, sĂ€ger Anders Tegnell till TT.
DÀrmed inte sagt att risken för en sÄ kallad tredje vÄg minskat eller försvunnit.
ââNej, eftersom vi har en ganska stor smittspridning just nu och dĂ„ behövs det vĂ€ldigt lite för att det ska börja gĂ„ uppĂ„t igen.
Nytt orosmoln
DĂ€rutöver har det dykt upp en nytt orosmoln vid horisonten: den variant av viruset som först upptĂ€cktes i Storbritannien och som britterna hĂ€vdar Ă€r 30â70 procent mer smittsam Ă€n "standardvarianten".
Ett knappt hundratal fall av denna variant har hittills upptÀckts i Sverige, Àven om ingen Ànnu vet hur spridd den egentligen Àr i Sverige. Antalet frÄgetecknen kring denna variant Àr dock fortfarande mÄnga, varför det Àr svÄrt att avgöra hur stort hot den egentligen utgör, enligt Anders Tegnell.
ââBritterna sade först att den Ă€r 70 procent mer smittsam, sedan 40 procent, samtidigt som de har sagt att det antagligen finns andra variabler som kan pĂ„verka. Och det fĂ„r vĂ€l utvecklingen i andra lĂ€nder dĂ€r den hĂ€r varianten har börjat dominera visa, som i Danmark och NederlĂ€nderna, om man fĂ„r samma utveckling dĂ€r som i Storbritannien. I sĂ„ fall har man en bĂ€ttre bakgrund för att göra en vettig bedömning, sĂ€ger han.