Coronaeffekt: FĂ€rre hoppar av gymnasiet

Avhoppen frÄn gymnasieskolan har minskat det hÀr lÀsÄret. Förklaringen Àr mest troligt den skakiga arbetsmarknad som har följt pÄ pandemin.

Gymnasieskolan har vÀxt Àven detta lÀsÄr, bÄde pÄ de högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen. Arkivbild.

Gymnasieskolan har vÀxt Àven detta lÀsÄr, bÄde pÄ de högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen. Arkivbild.

Foto: Hasse Holmberg / TT

HÀlsa och sjukvÄrd2021-03-11 09:21

Bland alla tonÄringar som började i gymnasieskolan hösten 2019 var det endast 2,7 procent som inte lÀngre fanns kvar, utan hade registrerats för avbrott eller studieuppehÄll, i höstas. Det kan jÀmföras med 3,7 procent respektive 4,0 procent de tvÄ föregÄende Ären, visar siffror frÄn Skolverket som TT tagit del av.

I absoluta tal handlar det om cirka 1 000 fler elever som valt att stanna kvar.

Överraskande

En procentenhets skillnad kan verka liten, men hÀr brukar förÀndringarna vara ytterst smÄ. DÀrför Àr resultatet överraskande, sÀger Christina Sandström, enhetschef vid Skolverket.

– Det Ă€r jĂ€tteintressant. Det Ă€r alltsĂ„ fler som gĂ„r kvar i gymnasieskolan och man skulle kunna tĂ€nka sig att det Ă€r en coronaeffekt. AndraĂ„rseleverna tycks ha valt att stanna kvar i gymnasieskolan hösten 2020, eftersom det Ă€r turbulent pĂ„ arbetsmarknaden, kanske turbulent i livet, sĂ€ger hon.

Till komvux

Vanligast Àr avhopp pÄ introduktionsprogrammen, det vill sÀga för dem som behöver komplettera innan de kan gÄ ett nationellt program. DÀr var andelen avhopp 12 procent, en minskning frÄn 14,6 procent föregÄende Är.

Christina Sandström pÄpekar att introduktionsprogrammen Àr svÄra att mÀta. Tanken Àr inte att man ska gÄ dÀr lÀngre Àn nödvÀndigt.

– DĂ€r ska man vara tills man Ă€r redo att gĂ„ ut i arbetsmarknaden eller gĂ„ vidare till ett nationellt program. PĂ„ sprĂ„kintroduktion Ă€r mĂ„nga i övre tonĂ„ren och kanske inte vill gĂ„ kvar i gymnasieskolan, utan hellre fortsĂ€tter till komvux, sĂ€ger hon.

PÄ de nationella programmen var det 1,1 procent av eleverna som hade hoppat av i tvÄan (minskning frÄn 1,8 procent föregÄende Är). PÄ de högskoleförberedande programmen var andelen 0,9 procent (minskning frÄn 1,7 procent) och pÄ yrkesprogrammen 1,5 (minskning frÄn 1,9 procent).

"ÄndĂ„ positivt"

Statistiken sÀger givetvis inget om med vilken entusiasm eleverna valt att stanna kvar i gymnasieskolan. Det Àr ingen djÀrv gissning att mÄnga Àr less pÄ distansundervisning och kÀnner sig isolerade, en del sÄ mycket att de övervÀgt att hoppa av.

– Det Ă€r svĂ„rt att veta hur de mĂ„r och hur studierna gĂ„r, men det Ă€r Ă€ndĂ„ positivt att att vara i skolan och ett socialt sammanhang. Det Ă€r svĂ„rt att slĂ„ sig fram om man Ă€r ung och saknar en gymnasieutbildning, sĂ€ger Christina Sandström.

Det Ă„terstĂ„r att se hur stor andel av dem som gĂ„r sista Ă„ret pĂ„ gymnasiet lyckas ta gymnasieexamen i vĂ„r. Även motiverade elever kan ju ha förlorat pĂ„ distansundervisningen.

– Vi sĂ„g att det var fler som tog examen i vĂ„ras men vi vet inte hur det kommer att se ut framöver, konstaterar Christina Sandström.

RÀttelse: I en tidigare version saknades uppgiften 1,1 procents avhopp frÄn nationella program. GÀller för hösten 2020. Ett Är tidigare var motsvarande andel 1,8 procent.

Fakta: Gymnasieskolan i siffror hösten 2020

Antal elever totalt: 361 000 (ökning med 5 800 sedan föregĂ„ende Ă„r).

Antalet elever har ökat pÄ bÄde högskoleförberedande program och yrkesprogram, medan antalet elever pÄ introduktionsprogram har minskat.

Andel elever som hoppat av (var registrerade för avhopp eller studieuppehÄll Är 2 i gymnasiet):

Hösten 2020: 2,7 procent

Hösten 2019: 3,7 procent

Hösten 2018: 4,0 procent

KĂ€lla: Skolverket

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!