Coronaviruset har slagit hÄrt mot ÀldrevÄrden i Sverige. Smittan har tagit sig in pÄ Àldreboenden över i princip hela landet, och hos anhöriga och andra har det funnits en rÀdsla att boende inte fÄr den hjÀlp de behöver. Men enligt lÀkare ser det ut som att personer pÄ Àldreboenden generellt lider mindre Àn patienter pÄ sjukhus.
Enligt data frÄn det nationella Svenska palliativregistret Àr det exempelvis fÄ av dem som dör pÄ Àldreboenden som har rapporterats ha andnöd under sista veckan av sitt liv, jÀmfört med den grupp som avlidit pÄ sjukhus.
ââDet Ă€r en stillsammare bild pĂ„ boenden, konstaterar Peter Strang, överlĂ€kare och professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet med har lĂ„ng erfarenhet av vĂ„rd i livets slutskede.
Avlider tidigt
Han vill inte redovisa nÄgra exakta siffror Ànnu eftersom han vÀntar pÄ att fÄ en artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift.
ââMen jag kan sĂ€ga att nĂ€r vi jĂ€mför andelen med rapporterad andnöd för hela 2019, nĂ€r vi inte hade covid, sĂ„ Ă€r det en mycket liten skillnad mot i Ă„r nĂ€r det gĂ€ller boenden, men en mycket stor skillnad nĂ€r det gĂ€ller sjukhus, sĂ€ger han.
En förklaring Àr att Àldre pÄ sÀrskilda boenden redan Àr en mycket skör grupp.
ââDet innebĂ€r att fĂ„r man en infektion, oavsett om det Ă€r covid eller nĂ„got annat, sĂ„ har man vĂ€ldigt liten marginal att spela pĂ„. Min slutsats Ă€r att de som dör pĂ„ boenden, de dör relativt tidigt i sitt sjukdomsförlopp, sĂ€ger Strang.
För stor pÄfrestning
Han bygger slutsatsen bÄde pÄ data frÄn palliativregistret och samtal med chefslÀkarna för sÀrskilda boenden i Stockholm.
Sjukdomen anses ha ett förlopp med tvÄ faser. Den första innebÀr feber, hosta och trötthet, medan den andra kan bli allvarligare med bland annat akuta lungskador.
ââNĂ€r man Ă€r lite yngre har man sĂ„ pass stark kropp att man lever tills det hĂ€nder och det Ă€r de som kommer till sjukhus och intensivvĂ„rden. Men min bedömning Ă€r att de pĂ„ boenden Ă€r sĂ„ pass sköra att de dör redan i det första skedet, för att det Ă€r för stor pĂ„frestning för kroppen med feber och tröttheten, sĂ€ger Peter Strang.
MedelÄldern bland dem som hittills dött av sjukdomen pÄ Àldreboenden Àr 86 Är, enligt professorn.
Symptomen lindras
Palliativregistret visar ocksÄ att en större andel pÄ Àldreboenden fÄr sina symptom lindrade Àn de som vÄrdas pÄ sjukhus.
ââDet kan lĂ„ta konstigt men egentligen Ă€r det inte det. Vi har olika patienter med olika behov, sĂ€ger Peter Strang.
Han förklarar:
ââJust den hĂ€r Ă€ldsta gruppen har ofta en bakomliggande sjukdom, och det kan vara sĂ„ att den hĂ€r första febern gör att de fĂ„r lite mer hjĂ€rtsvikt. DĂ„ beror inte andnöden pĂ„ att coviden gĂ„tt ner i lungorna utan pĂ„ att hjĂ€rtat Ă€r pressat, och dĂ„ kan man ge lite vĂ€tskedrivande för att lĂ€tta pĂ„ symptomen.
Men en person som har andnöd pÄ grund av ARDS (acute respiratory distress syndrome, eller sÄ kallad chocklunga) pÄ sjukhus kan trots maximal tillförsel av syre uppleva fortsatt andnöd.
ââDĂ„ Ă€r det inte konstigt att det Ă€r mycket svĂ„rare att komma Ă„t symptomen, sĂ€ger Strang.
Ska fÄ syrgas
Peter Strang vill samtidigt framhÄlla att Àven i riskgrupperna kommer de flesta av dem som drabbas av covid-19 inte att dö.
ââDet Ă€r en vĂ€ldigt viktig utgĂ„ngspunkt. OcksĂ„ nĂ€r man tillhör riskgruppen, ocksĂ„ nĂ€r man bor pĂ„ sĂ€rskilt boende, sĂ„ kommer majoriteten att tillfriskna.
Och om det Àr sÄ att en person bedöms ha en möjlighet att överleva Àr direktiven i Stockholm vÀldigt tydliga, anser han.
ââDet Ă€r en missuppfattning att personer pĂ„ Ă€ldreboende som bedöms ha en chans att tillfriskna inte fĂ„r syrgas. DĂ€r finns en vĂ€ldigt klar riktlinje frĂ„n krisledningen i Stockholm, att om man bedömer att det behövs syrgas, dĂ„ ska man flyttas till en högre vĂ„rdnivĂ„, sĂ€ger Peter Strang.