Personalbrist största oron nÀr fler insjuknar

Antalet vĂ„rdplatser utökas dag för dag för att klara en annalkande storm av coronapatienter. Men att bemanna en lokal som ÄlvsjömĂ€ssan sĂ„ att den motsvarar intensivvĂ„rd pĂ„ sjukhus Ă€r inte möjligt.
–DĂ€r Ă€r den stora bristen just nu, sĂ€ger VĂ„rdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

En intensivvÄrdsplats bestÄr av mycket avancerad medicinsk utrustning som övervakar patientens tillstÄnd. Arkivbild.

En intensivvÄrdsplats bestÄr av mycket avancerad medicinsk utrustning som övervakar patientens tillstÄnd. Arkivbild.

Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2020-03-22 18:11

All planerad vÄrd stÀlls successivt in i Stockholm för att öppna upp sjukhussÀngar för personer som vÄrdas för covid-19. Regionens besked Àr att de 90 intensivvÄrdsplatser som finns normalt sett ökas med 50 procent i början av nÀsta vecka och dÀrefter fördubblas. I ett ytterligare krislÀge, som man nu förbereder sig för runt om i landet, öppnas externa vÄrdplatser.

Försvarsmakten bistĂ„r med ett fĂ€ltsjukhus i Göteborg och under söndagen blev det klart att ytterligare ett fĂ€ltsjukhus med 30 intensivvĂ„rdsplatser, som först var tĂ€nkt att ligga i Uppsala, sĂ€tts upp i ÄlvsjömĂ€ssan.

Att skala upp antalet intensivvÄrdsplatser Àr nödvÀndigt, anser Sineva Ribeiro, ordförande för VÄrdförbundet, men att bemanna dessa vÄrdplatser med personal som motsvarar en ordinarie sjukhusplats Àr i princip inte möjligt.

– En av orsakerna till att vi har sĂ„ fĂ„ intensivvĂ„rdsplatser i Sverige Ă€r bristen pĂ„ intensivvĂ„rdssjuksköterskor. Det har vi som förbund pĂ„pekat i över tio Ă„rs tid.

Konstgjord lunga

En patient som intensivvÄrdas mÄste övervakas av en intensivvÄrdssjuksköterska dygnet runt. Patienten fÄr inte sÀllan hjÀlp via avancerad medicinteknisk utrustning, som respirator, infusionspump (anvÀnds för att ge patienten exakta mÀngder vÀtska intravenöst), dialysapparat (renar blodet) och ecmo-maskin (ett slags konstgjord lunga som syresÀtter blodet utanför kroppen). Maskinerna ger ifrÄn sig olika ljud som varslar personalen nÀr tillstÄndet hos patienten försÀmras.

Sineva Ribeiro beskriver yrket, som krÀver en fyraÄrig utbildning pÄ universitetsnivÄ, som extremt kompetenskrÀvande. Det Àr omöjligt att snabbutbilda en intensivvÄrdssjuksköterska och inte heller görbart att sÀtta en grundutbildad sjuksköterska i samma roll.

– Vi kommer inte kunna skala upp alla de hĂ€r intensivvĂ„rdsplatserna, det har inget land klarat och dĂ€rför ser vi ocksĂ„ de hĂ€r dödstalen tror jag, sĂ€ger hon.

Vad gĂ€ller fĂ€ltsjukhuset i ÄlvsjömĂ€ssan i Stockholm ska Försvarsmaktens personal bygga och driva det rent tekniskt men civil vĂ„rdpersonal ska bemanna det. Johan Styrud, ordförande i Stockholms lĂ€karförening och överlĂ€kare pĂ„ Danderyds sjukhus, tror att kraven kommer att behöva sĂ€nkas pĂ„ personalens kompetens.

– Att fylla ÄlvsjömĂ€ssan eller andra platser med den höga kvalitet pĂ„ vĂ„rden vi Ă€r vana vid kommer att bli svĂ„rt. Vi började ju i landet med ganska fĂ„ platser sĂ„ det Ă€r inte sĂ„ lĂ€tt att skala upp allting.

25 procents frÄnvaro

Till personalbristen adderas det faktum att vissa vÄrdavdelningar i Stockholm har 25 procents sjukfrÄnvaro just nu, och Johan Styrud krÀver att personalen masstestas för coronaviruset sÄ att de som endast Àr lite snuviga kan gÄ till jobbet.

Initiativen hos dem som TT har talat med om hur regionerna ska klara av att bemanna vÄrden Àr mÄnga. Folk bör kunna tas frÄn privata operationsavdelningar, narkospersonal som numera inte har nÄgon planerad vÄrd dÀr patienter behöver sövas kan kliva in, deltidsstuderande som har en intensivvÄrdsutbildning men inte arbetar kommer tillbaka. Sineva Ribeiro anser att den sistnÀmnda gruppen mÄste fÄ regellÀttnader eftersom de inte fÄr tjÀna för mycket nÀr de studerar, annars blir de Äterbetalningsskyldiga till CSN och riskerar att tappa sin studieplats. Detta har hon pÄtalat för regeringen.

– Nu gĂ€ller det att lösa villkoren för dem, sĂ€ger Ribeiro.

Uppmaningen frÄn facket till regionerna Àr att kartlÀgga i vilka verksamheter som ytterligare kompetens finns, för i dagslÀget finns ingen övergripande bild av intensivvÄrdspersonal i landet, enligt Ribeiro.

"Jag blir tÄrögd"

Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin vid Karolinska Institutet, delar uppfattningen om att personalfrÄgan Àr en utmaning, sÀrskilt i perspektivet av att virusförloppet drar ut pÄ tiden i flera mÄnader. Prioriteringen av patienter och bedömningen av var de ska vÄrdas kommer att bli viktig och krÀva tydlighet. En svÄrt sjuk 90-Äring med underliggande sjukdomar har ingen nytta av respiratorvÄrd.

– De Ă€r för sköra för att reda ut det och det Ă€r inget nytt utan gĂ€llde Ă€ven före covid-19. TvĂ„ veckor i respirator Ă€r som att gĂ„ miltals med 40 kilos packning, sĂ€ger von Schreeb.

– Det Ă€r viktigt att pĂ„peka att det med stor sannolikhet inte kommer att stĂ„ och falla med tillgĂ„ng till IVA-platser för dem som Ă€r Ă€ldre och multisjuka. DĂ€remot bland yngre kommer intensivvĂ„rd att vara det som gör att man kan klara sig. Nyttan av intensivvĂ„rd för dem Ă€r vĂ€ldigt hög, sĂ„ det Ă€r för dem man mobiliserar de hĂ€r IVA-platserna.

Han blir övervÀldigad av att se hur vÄrden i Sverige pÄ bara nÄgra dagar lyckats mobilisera sina resurser.

– Jag blir tĂ„rögd över allt som hĂ€nt och alla kollegor som stĂ€ller upp och stĂ€ller om, sĂ€ger Johan von Schreeb och tillĂ€gger att vĂ„rden kommer att lösa situationen, Ă€ven om det blir tufft.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!