Studien, The Land Gap Report, bygger pÄ ett internationellt samarbete under ledning av forskare vid University of Melbourne i Australien.
De har granskat alla löften som har avgetts av lÀnderna i Parisavtalet frÄn 2016. Av granskningen framgÄr att mÄnga av lÀnderna kommer att luta sig kraftigt mot planteringar för att minska sina utslÀpp av vÀxthusgaser.
TrÀd och andra vÀxter fÄngar in och lagrar kontinuerligt stora mÀngder koldioxid. Jordens skogar berÀknas avlÀgsna en tredjedel av de globala koldioxidutslÀppen frÄn atmosfÀren varje Är och har pÄ sÄ vis en livsnödvÀndig avkylande effekt pÄ klimatet.
Det Àr med andra ord viktigt att skydda de nuvarande skogarna pÄ planeten. Men att plantera nya trÀd för att fÄ bort Ànnu mer koldioxid kan vara synnerligen problematiskt, enligt forskarna.
Hela kontinenter krÀvs
Enligt Parisavtalet krÀvs totalt 11 840 000 kvadratkilometer land om löftena ska kunna hÄllas. Av dessa kan 5 510 000 kvadratkilometer sÀgas vara grundade pÄ hÄllbara berÀkningar. HÀr ingÄr framför allt ÄterstÀllande av skövlade naturskogar.
Men 6 630 000 hektar kommer att utgöras av monokulturer av barrtrĂ€d och eukalyptus som kommer att planteras pĂ„ omrĂ„den som Ă€r livsviktiga för mĂ€ngder av vilda djur och vĂ€xter â exempelvis savanner i tropiska omrĂ„den. En del omrĂ„den Ă€r ocksĂ„ viktiga för jordbruket.
Denna vÀldiga yta Àr nÀstan lika stor som hela Australien eller det kontinentala USA, och större Àn hela Europa utanför Ryssland, eller 15 gÄnger större Àn hela Sverige.
ââDet visar att lĂ€ndernas klimatlöften bygger pĂ„ en farlig övertro pĂ„ ohĂ„llbara Ă„tgĂ€rder, sĂ€ger Kate Dooley, studiens ledare.
Biologiska öknar
Vissa lÀnder, exempelvis Kina, har redan planterat enorma mÀngder trÀd över stora ytor. Sedan 1999 har 300 000 kvadratkilometer beskogats med monokulturer av exotiska trÀd. I en studie frÄn 2018 visades att planteringarna i stort sett Àr vÀrdelösa för fÄglar och vilda insekter. De Àr till och med artfattigare Àn vanliga jordbruksmarker.
I den nya studien pÄpekas att andra lÀnder, som Australien och Indien, planerar att anlÀgga plantager för bioenergi som sannolikt kan liknas vid biologiska öknar.
Forskarna sÀger att planerna bör skrotas eller snarare omorienteras. Det viktigaste Àr att skydda de naturskogar som finns kvar. Den fulla miljökostnaden bör ocksÄ ingÄ i prissÀttningen för skogsprodukter. Politiker och samhÀllsplanerare mÄste upplysas om att ett trÀd inte bara ett stycke lagrad koldioxid. TrÀden i en ursprunglig skog Àr lÄngt vÀrdefullare Àn trÀden i en plantering.