Orealistiska klimatlöften – trĂ€den fĂ„r inte plats

TrÀdplanteringar ingÄr i mÄnga lÀnders klimatlöften för att lösa den pÄgÄende klimatkrisen. Men planerna Àr helt orealistiska enligt en ny studie. Det finns inte tillrÀckligt med land pÄ jordklotet för alla dessa planteringar.

Monokultur av eukalyptustrÀd i nordöstra Brasilien. En extremt artfattig miljö.

Monokultur av eukalyptustrÀd i nordöstra Brasilien. En extremt artfattig miljö.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Klimat2022-11-02 05:30

Studien, The Land Gap Report, bygger pÄ ett internationellt samarbete under ledning av forskare vid University of Melbourne i Australien.

De har granskat alla löften som har avgetts av lÀnderna i Parisavtalet frÄn 2016. Av granskningen framgÄr att mÄnga av lÀnderna kommer att luta sig kraftigt mot planteringar för att minska sina utslÀpp av vÀxthusgaser.

TrÀd och andra vÀxter fÄngar in och lagrar kontinuerligt stora mÀngder koldioxid. Jordens skogar berÀknas avlÀgsna en tredjedel av de globala koldioxidutslÀppen frÄn atmosfÀren varje Är och har pÄ sÄ vis en livsnödvÀndig avkylande effekt pÄ klimatet.

Det Àr med andra ord viktigt att skydda de nuvarande skogarna pÄ planeten. Men att plantera nya trÀd för att fÄ bort Ànnu mer koldioxid kan vara synnerligen problematiskt, enligt forskarna.

Hela kontinenter krÀvs

Enligt Parisavtalet krĂ€vs totalt 11 840 000 kvadratkilometer land om löftena ska kunna hĂ„llas. Av dessa kan 5 510 000 kvadratkilometer sĂ€gas vara grundade pĂ„ hĂ„llbara berĂ€kningar. HĂ€r ingĂ„r framför allt Ă„terstĂ€llande av skövlade naturskogar.

Men 6 630 000 hektar kommer att utgöras av monokulturer av barrtrĂ€d och eukalyptus som kommer att planteras pĂ„ omrĂ„den som Ă€r livsviktiga för mĂ€ngder av vilda djur och vĂ€xter – exempelvis savanner i tropiska omrĂ„den. En del omrĂ„den Ă€r ocksĂ„ viktiga för jordbruket.

Denna vÀldiga yta Àr nÀstan lika stor som hela Australien eller det kontinentala USA, och större Àn hela Europa utanför Ryssland, eller 15 gÄnger större Àn hela Sverige.

– Det visar att lĂ€ndernas klimatlöften bygger pĂ„ en farlig övertro pĂ„ ohĂ„llbara Ă„tgĂ€rder, sĂ€ger Kate Dooley, studiens ledare.

Biologiska öknar

Vissa lĂ€nder, exempelvis Kina, har redan planterat enorma mĂ€ngder trĂ€d över stora ytor. Sedan 1999 har 300 000 kvadratkilometer beskogats med monokulturer av exotiska trĂ€d. I en studie frĂ„n 2018 visades att planteringarna i stort sett Ă€r vĂ€rdelösa för fĂ„glar och vilda insekter. De Ă€r till och med artfattigare Ă€n vanliga jordbruksmarker.

I den nya studien pÄpekas att andra lÀnder, som Australien och Indien, planerar att anlÀgga plantager för bioenergi som sannolikt kan liknas vid biologiska öknar.

Forskarna sÀger att planerna bör skrotas eller snarare omorienteras. Det viktigaste Àr att skydda de naturskogar som finns kvar. Den fulla miljökostnaden bör ocksÄ ingÄ i prissÀttningen för skogsprodukter. Politiker och samhÀllsplanerare mÄste upplysas om att ett trÀd inte bara ett stycke lagrad koldioxid. TrÀden i en ursprunglig skog Àr lÄngt vÀrdefullare Àn trÀden i en plantering.

Fakta: Skogar

Drygt 40 miljoner kvadratkilometer, eller en knapp tredjedel, 31 procent, av jordens landyta, tÀcks av nÄgon form av skog. En mycket stor andel av dessa, cirka 59 procent, Àr starkt pÄverkade av mÀnsklig aktivitet, i första hand pÄ grund av intensivt skogsbruk och anlÀggandet av rena trÀdplantager.

Endast 40,5 procent kan klassas som naturskogar med relativt liten mĂ€nsklig pĂ„verkan. Merparten av dessa finns i Sibirien, norra Nordamerika, Amazonas, Centralafrika och Nya Guinea. I Sverige utgör naturskogar 10–15 procent av skogsarealen.

KĂ€lla: Nature Communications

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!