Klimatstöd missar de mest behövande

Av de tjugo länder som drabbas allra hårdast av klimatförändringar och naturkatastrofer finns inte ett enda med på listan över de tjugo länder som får mest klimatanpassningsstöd, sett till befolkningsmängd. Det framgår av den senaste upplagan av World Disasters Report, som tagits fram av Internationella Röda Korset.

– När man jämför de ekonomiska flödena ser man att det finns en klar snedfördelning, så att de allra svagaste länderna inte får tillräckligt med resurser, säger Margareta Wahlström.

Långsiktiga investeringar

Skillnaden kan vara stor. I de länder som klassas som allra mest sårbara och utsatta är stödet för klimatanpassning drygt 40 gånger mindre per person jämfört med de länder där sårbarheten beskrivs som låg, och där den ekonomiska situationen är mer stabil.

– Det ses som en risk att investera i de allra fattigaste länderna som Afghanistan, Somalia, Mali och Jemen. Det beror på flera saker, till exempel att institutionerna är bräckliga efter lång tids krig, säger Margareta Wahlström.

Det som krävs är enligt rapporten långsiktiga investeringar, som ökar de utsatta ländernas förmåga att hantera naturkatastrofer i form av exempelvis torka, stormar, och översvämningar – katastrofer som får allt svårare konsekvenser i takt med klimatförändringarna. Problemet är att stödet till de mest utsatta områdena främst har fokus på en akut undsättning, förklarar Margareta Wahlström.

– Man måste låta det vara värt tiden att uppnå en bättre anpassad återuppbyggnad, för att bryta den här onda cirkeln. Annars blir det bara en upprepning av katastrofer, där de fattiga hela tiden blir ännu fattigare, säger Margareta Wahlström.

Effektiva åtgärder

Bland de åtgärder som tidigare har visat sig vara effektiva nämns i rapporten exempelvis olika former av varningssystem för annalkande orkaner och torrperioder. På så vis ökar möjligheten att evakuera befolkningen, eller förbereda extra stöd åt jordbruket. Andra åtgärder som tas upp är klimatanpassning av infrastruktur, jordbruk, skolor och sjukvård.

– Det krävs långsiktiga investeringar i ekonomisk och social utveckling och klimatanpassning, så att man inte bara bygger tillbaka de problem som man hade tidigare, säger Margareta Wahlström.

Resurser inom räckhåll

Enligt rapporten handlar det egentligen inte om att få fram mer pengar, utan främst om att bättre samordna det bistånd som redan finns och samverka bättre med lokala aktörer. Men rapporten pekar samtidigt på att de ekonomiska resurser som skulle krävas för en bättre klimatanpassning av de 50 mest utsatta länderna finns inom räckhåll. Det skulle bara utgöra en tvåhundradel av de ekonomiska resurser som världen nu har mobiliserat för att möta pandemin.

– När det finns en politisk vilja så finns det möjlighet att snabbt skapa stora resurser. Det skulle även kunna gälla för en klimatanpassad utveckling, säger Margareta Wahlström.

Rättad: I en tidigare version förekom en felaktig uppgift om antalet länder som drabbas hårdast av klimatförändringar och naturkatastrofer och om antalet som får mest klimatanpassningsstöd.