Finland rör sig snabbt mot Natobeslut

Lagom till pÄsk lÀmnar Finlands regering en ny sÀkerhetspolitisk analys, och i maj kan besked om en Natoansökan komma. DÀr, precis som hÀr, Àr frÄgan om Socialdemokraterna Àr pÄ vÀg att svÀnga till ett ja till Nato.

Finlands statsminister Sanna Marin och hennes kollega Magdalena Andersson. Arkivbild.

Finlands statsminister Sanna Marin och hennes kollega Magdalena Andersson. Arkivbild.

Foto: Roni Rekomaa/AP/TT

Politik2022-04-09 08:01

Finlands statsminister, socialdemokraten Sanna Marin, har Ànnu inte sagt vad hon personligen tycker om en eventuell medlemsansökan till Nato. Men hon har öppnat dörren sÄ mycket som det gÄr.

I ett tal till partimedlemmar förra helgen pekade hon pÄ det förÀndrade sÀkerhetspolitiska lÀget och uppmanade partikamraterna att ha mod och fördomsfrihet nÀr de fattar sitt beslut.

– Dörrarna till Nato Ă€r nu öppna och Finland bör fatta beslut om en ansökan under vĂ„ren, sade hon enligt finlĂ€ndsk media.

– Beslutet mĂ„ste fattas med omsorg – bĂ€gge alternativen har konsekvenser.

Tydliga tecken

Den finlÀndska regeringen ska presentera den uppdaterade sÀkerhetsanalysen pÄ skÀrtorsdagen. Den kommer att lista bÄde för- och nackdelar med ett Natomedlemskap, men regeringen vÀntas inte tydligt rekommendera det ena eller andra alternativet.

Redogörelsen lÀmnas över till riksdagen, och sedan kommer parti för parti och olika konstellationer att ta stÀllning för eller emot. NÀr det finns en tydlig majoritet för Natomedlemskap vÀntas regeringen och presidenten besluta om en ansökan. Och det kan gÄ snabbt.

– Allt tyder pĂ„ att Finlands statsledning kommer att besluta om att söka Natomedlemskap. Specifika datum vill ingen tala om, men om jag sĂ€ger att det kommer att ske inom de nĂ€rmaste tvĂ„ mĂ„naderna, sĂ„ tror jag inte att jag kommer att ha fel, sĂ€ger Charly Salonius- Pasternak, forskare pĂ„ Utrikespolitiska institutet i Helsingfors till TT.

I Socialdemokraterna vÀntas den interna debatten ske i början av maj, sedan ska ett extrainkallat partifullmÀktige ta stÀllning för ett ja eller nej till Nato.

– Det Ă€r solklart redan nu vartĂ„t det lutar, sĂ€ger en socialdemokrat som TT talat med, och som Ă€r övertygad om att Finland kommer att gĂ„ med i Nato, frĂ„gan Ă€r bara vid vilken tidpunkt.

Stor omsvÀngning

Det andra stora regeringspartiet, Centerpartiet, har hittills varit emot Natomedlemskap, men i helgen tar partiet stÀllning till en begÀran frÄn partiledaren Annika Saarikko om att ge partiledningen mandat att fatta nödvÀndiga beslut för Finlands sÀkerhet.

– Det har skett en stor omsvĂ€ngning i NatofrĂ„gan, bĂ„de i mitt parti och i samhĂ€llet i stort, sĂ€ger Joonas KönttĂ€, som Ă€r försvarspolitiker för C.

– Jag tror att vi kommer att gĂ„ med i Nato. Ju förr desto bĂ€ttre, Ă€r min personliga Ă„sikt.

Än sĂ„ lĂ€nge hĂ„ller mĂ„nga ledande finlĂ€ndska politiker korten hĂ„rt intill bröstet. De vill inte lĂ„sa upp sig innan den uppdaterade sĂ€kerhetspolitiska analysen Ă€r klar och de vill behĂ„lla manöverutrymme i ett osĂ€kert lĂ€ge. En politiker som TT talat med beskriver det hela som en teaterpjĂ€s, dĂ€r politikerna sĂ€ger sina inövade repliker och följer manus. Fram till den punkt dĂ„ man ger offentligt besked i frĂ„gan.

Charly Salonius-Pasternak forskar om försvars- och sÀkerhetspolitik. Han Àr förvÄnad över hur snabbt allt nu sker.

– Det Ă€r som en skrĂ€ll genom hela det politiska spektrumet, frĂ„n vĂ€nster till höger, sĂ€ger han.

Politiker springer efter

För ett halvÄr sedan trodde han inte ens att frÄgan om finskt Natomedlemskap skulle komma upp pÄ agendan.

– I Ă„ratal har man sagt i Finland att det inte gĂ„r att göra nĂ„got, eftersom det inte finns stöd för Nato hos det finska folket. Nu har det Ă€ndrats och politikerna springer efter, sĂ€ger Salonius-Pasternak.

I decennier har det funnits ett tungt folkligt motstÄnd mot Nato, men i början av Äret hÀnde nÄgot i opinionen. Först förflyttades nej-sÀgarna till vet-inte-gruppen, och sedan över till ja-sidan. Nu finns en majoritet för Natomedlemskap, enligt opinionsundersökningarna.

Sedan tidigare Àr Samlingspartiet, motsvarigheten till Moderaterna, och Svenska Folkpartiet för att gÄ med i Nato. I förra veckan röstade SannfinlÀndarnas riksdagsgrupp med stor majoritet ja till att frÀmja Natomedlemskap.

Även De Gröna omvĂ€rderar Natopolitiken och tonlĂ€get har förĂ€ndrats överhuvudtaget i Natodebatten, sĂ€ger flera som TT talat med.

Hotline till Stockholm

Finland kom i gÄng med sin Natodebatt före Sverige, men har full koll pÄ vad som pÄgÄr i grannlandet i vÀster.

– Det finns en hotline mellan Helsingfors och Stockholm nu, sĂ€ger en socialdemokrat.

I finlĂ€ndarnas minne gnager fortfarande hur det gick till nĂ€r Sverige och Finland ansökte om medlemskap i EU. Den gĂ„ngen togs Finland pĂ„ sĂ€ngen av att den svenska ansökan hade lĂ€mnats in. Den hĂ€r gĂ„ngen – om det blir aktuellt – vill man informera sĂ„ mycket som möjligt. Och om möjligt agera samordnat, helst redan pĂ„ Natotoppmötet i Madrid i slutet av juni, sĂ€ger de som önskar att gĂ„ med i Nato.

Men Sverige kan inte förhala eller stoppa Finland, tror Salonius-Pasternak.

– Finland kommer att genomföra detta, oavsett vad Sverige gör. TĂ„get har redan lĂ€mnat stationen, Finland sitter pĂ„, men Sverige mĂ„ste besluta om man ska hoppa pĂ„ det hĂ€r tĂ„get eller vĂ€nta pĂ„ nĂ€sta, sĂ€ger han.

Fakta: Natos utvidgningar

Tolv lÀnder fanns med frÄn start nÀr militÀralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, NederlÀnderna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

DÀrefter har ytterligare 18 lÀnder tillkommit:

1952: Grekland och Turkiet.

1955: VÀsttyskland (hela Tyskland frÄn 1990).

1982: Spanien.

1999: Polen, Tjeckien och Ungern.

2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, RumÀnien, Slovakien och Slovenien.

2009: Albanien och Kroatien.

2017: Montenegro.

2020: Nordmakedonien.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!