MSB: Sveriges beredskap måste stärkas

Vartannat år lämnar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en rapport till regeringen om samhällets förmåga att hantera risker. Rapporten är hemligstämplad av säkerhetsskäl. Men i år väljer MSB att även ge ut en version offentligt.

– Det är många som intresserar sig för detta, och det är en viktig diskussion, säger Camilla Asp, vikarierande generaldirektör på MSB.

Rapporten handlar egentligen inte om pandemin. Hur samhället hanterat covid-19 är en fråga som MSB tänker återkomma till. Forskning pågår, man väntar på andra granskningar som coronakommissionen, och dessutom pågår ju pandemin fortfarande.

Lager och avtal

Men när MSB ger exempel på saker som inte fungerat tillräckligt bra, hämtas de från pandemin. Det handlar om försörjningsberedskap, ledning och snabbhet.

– Man såg under pandemin att det fanns inte tillräckligt med lager eller tillgång till hälso- och sjukvårdsmateriel, konstaterar Camilla Asp.

Lager är inte hela lösningen, framhåller hon.

– Man kan också teckna avtal med företag om att de ska ställa om sin produktion om det händer något, så att man har en beredskap för det, säger Asp.

Nu fanns en uttalad vilja att hjälpa till, men ingen ordentlig styrning.

– Näringslivet upplevde att det inte var tillräckligt tydligt från oss myndigheter vad man skulle leverera, och vem man skulle kontakta.

Självkritik

Den kritiken hamnar delvis på MSB själva.

– Vi kunde ha klivit fram ytterligare ett steg för att hjälpa näringslivet och andra myndigheter att hitta rätt, utan att ta över någon annans ansvar, anser Camilla Asp.

Sverige var också för långsamt i starten när pandemikrisen närmade sig, precis som många andra länder, enligt MSB.

– Vi ser i kriser generellt att samhället inte är tillräckligt snabbt inledningsvis, säger Camilla Asp.

– Man måste vara snabb i början, hellre skala upp lite för snabbt och för mycket i början och sedan ta ner det, det är en bättre strategi än att avvakta.

Se problem i förväg

MSB tar inte ställning till enskilda åtgärder inom smittskydd. Det är tempot som får kritik.

– Man måste verkligen nagelfara, vad finns det för risker? Var kan det bli problem?

En annan fråga är om olika myndigheters kommunikation till allmänheten varit tillräckligt bra. En utvärdering av detta pågår.

– Jag tror att vi kommer att få se över hur vi kommunicerar, och kanske tajta ihop kommunikationen, säger Camilla Asp redan nu.

I ett vidare perspektiv finns tre områden där MSB vill se stärkt civil beredskap inför kriser och följdverkningar. Det är klimatförändringar, digitalisering med sammankopplade system, och det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde.

– Det kommer att vara mer torka och svårare skogsbränder, men också fler översvämningar, och flera ras och skred, säger Camilla Asp som exempel.

Förväntan om bättring

Hon nämner också att det under pandemin förekommit cyberattacker mot hälso- och sjukvård, och att dessa hanterats med internationell samverkan.

MSB vill framförallt ha mer fokus på civil beredskap i det allmänna medvetandet.

– Efter pandemin har det nog blivit uppenbart för många att vi behöver en starkare beredskap i Sverige, säger Camilla Asp, och tillägger:

– Jag tror att allmänheten faktiskt förväntar sig att vi ska utveckla det som inte fungerat.