Pandemin tvingade som bekant hela samhÀllet att stÀlla in och stÀlla om. Visserligen stÀngdes inte grundskolan ned i Sverige, men sjuk- och symptomfrÄnvaro bland bÄde lÀrare och elever har sannolikt pÄverkat de flestas vardag.
I vilken grad Àr Ànnu svÄrt att sÀga, men en studie av lÄgstadieelevers resultat i lÀstester visar inga tecken pÄ att lÀsförmÄgan försÀmrats under pandemin.
145 000 resultat
Studien Ă€r gjord av forskare vid LinnĂ©universitetet och Karolinska institutet som analyserat resultat frĂ„n stiftelsen Legilexis lĂ€sfĂ€rdighetstester. Totalt 145 000 testresultat ingĂ„r â 85 000 elever deltog före pandemin och 60 000 under pandemin.
Resultat: Ingen "coronaeffekt" kunde ses. Eleverna i Ärskurs 1, 2 och 3 presterade pÄ samma nivÄ under pandemin som före. Faktum Àr att medelvÀrdena under pandemin till och med lÄg lite högre, men forskarna pÄpekar att skillnaden Àr liten.
ââMan hade kunnat anta att undervisningen skulle ha pĂ„verkats negativt i nĂ„gon mĂ„n, sĂ„ resultatet var en positiv överraskning, sĂ€ger docent Linda FĂ€lth vid LinnĂ©universitetets institution för pedagogik och lĂ€rande.
HĂ„llbar strategi
Vad sÀger resultatet om Sveriges val under pandemin att hÄlla grundskolorna öppna? Forskarna har gÄtt vidare med frÄgan i en internationell jÀmförelse.
ââUtifrĂ„n vad vi nu ser verkar det vara en hĂ„llbar strategi att avstĂ„ frĂ„n en generell nedstĂ€ngning i lĂ„gstadiet. Andra lĂ€nder, som NederlĂ€nderna, har rapporterat ett tapp under pandemin och frĂ„gan Ă€r i vilken grad det beror pĂ„ att man stĂ€ngde ned skolorna och hade hem- eller distansundervisning, sĂ€ger Linda FĂ€lth.
Ăven om nĂ„got lĂ€stapp inte syns under pandemin betyder inte det att allt Ă€r jĂ€ttebra. I studien konstateras att 11-13 procent av eleverna i Ă„rskurs 3 har en mycket begrĂ€nsad lĂ€sförmĂ„ga. Det finns alltsĂ„ mĂ„nga elever som inte lĂ€r sig lĂ€sa innan de lĂ€mnar lĂ„gstadiet.