En kvÀll i april upptÀckte Albin Rosén en knöl pÄ halsen. Inte sÀrskilt stor, som en halv valnöt ungefÀr. PÄ akutmottagningen fick han beskedet att det var körtelfeber och att det bara var att vila. Sedan kom ryggsmÀrtor, trötthet och en tydlig kÀnsla av att nÄgot var fel. Vid ett nytt besök pÄ akuten blev beskedet detsamma men efter nÄgra veckor hade han sÄ ont i kroppen att han knappt kunde gÄ.
ââDĂ„ var bölden ungefĂ€r som ett Ă€pple och jag mĂ„dde verkligen jĂ€ttedĂ„ligt, sĂ€ger Albin RosĂ©n.
14 mil med blÄljus
Efter ett besök pÄ vÄrdcentralen lades han in pÄ sjukhuset i SkellefteÄ. I tio dagar lÄg han isolerad medan det togs prover. NÀr svaren visade att det var cancer gick det snabbt. Albin Rosén kördes i ambulans med blÄljus 14 mil till Norrlands universitetssjukhus i UmeÄ. Han sövdes direkt och fördes till operation.
ââNĂ€r Albin vaknade frĂ„n narkosen fick vi frĂ„gan om vi kunde tĂ€nka oss att vara med i en studie för att forska pĂ„ Albins dna. Vi tvekade faktiskt inte alls utan sade ja direkt, sĂ€ger Albins pappa Jonas RosĂ©n.
KartlÀggning av dna
Varje Ă„r fĂ„r omkring 340 barn och unga i Sverige en cancerdiagnos. Ăven om överlevnaden för barncancer hĂ€r Ă€r bland de högsta i vĂ€rlden, omkring 85 procent, finns det mer att göra.
ââVisionen Ă€r att fler ska överleva och att behandlingarna ska ge fĂ€rre biverkningar. Kanske kan vi pĂ„ sikt sluta anvĂ€nda cellgifter, sĂ€ger David Gisselsson Nord, professor i patologi vid Lunds universitet.
Han Àr delaktig i det nationella projektet GMS Barncancer dÀr dna i alla barncancrar ska kartlÀggas. Genom att kartlÀgga arvsmassan Àr tanken att optimera behandlingar och lÀra sig mer om hur cancersjukdomar uppkommer och utvecklas. Efter att ha börjat som ett forskningsprojekt erbjuds nu möjligheten till alla som fÄr en barncancerdiagnos.
309 har analyserats
NÀr forskarna har sammanstÀllt resultatet av de första 309 barncancerpatienter vars gener har kartlagts konstaterar de att informationen haft betydelse. För mer Àn hÀlften av patienterna har den lett till mer exakta diagnoser och för 22 patienter har det lett till förÀndringar i behandlingen. Med hjÀlp av informationen har de kunnat fÄ ett mÄlstyrt lÀkemedel, immunterapi eller förÀndringar i konventionell terapi.
Albin Rosén var en av de som fick hjÀlp i samband med att han drabbades av det som visade sig vara Burkitts lymfom, ett mycket aggressivt B-cellslymfom. NÀr hans dna kartlades upptÀcktes en genvariant som orsakar en immunbrist som i sin tur kraftigt ökar risken för B-cellslymfom och andra allvarliga sjukdomar.
Det innebÀr att en benmÀrgstransplantation gör att han inte drabbas av nya B-cellslymfom i framtiden. Förhoppningen Àr att han ska genomgÄ transplantation i början av hösten.
ââJag kĂ€nner mig vĂ€ldigt tacksam för att vi fick möjlighet att gĂ„ med i studien, sĂ€ger Albin RosĂ©n.
Pappa Jonas Rosén hÄller med:
ââFĂ„r man möjligheten att vara med i en sĂ„dan hĂ€r studie ska man inte vara rĂ€dd. Ju fler som stĂ€ller upp desto mer kött pĂ„ benen fĂ„r forskarna och ju mer de vet desto lĂ€ttare blir det att hitta botemedel och behandlingar.
Inga sÀkra svar Àn
David Gisselsson Nord Àr tydlig med att det inte gÄr att sÀga hur utfallet av genanalyserna blir pÄ sikt.
ââVi kan inte Ă€rligt sĂ€ga Ă€nnu att kartlĂ€ggning av gener leder till en bĂ€ttre överlevnad eller att lĂ„ngtidsbiverkningarna blir fĂ€rre. Men det vi vet Ă€r att det kan ge en mer skonsam och mer effektiv behandling.
En begrÀnsning i nulÀget Àr att det inte finns sÄ mÄnga mÄlstyrda lÀkemedel som Àr godkÀnda för barn, vilket David Gisselsson Nord menar kommer att förÀndras framöver.
ââVi hoppas pĂ„ att fler lĂ€kemedel frĂ„n vuxensidan kommer att kunna anvĂ€ndas Ă€ven pĂ„ barn och forskningen gĂ„r hela tiden framĂ„t, sĂ€ger han.