Detta avgör risken för att du ska smittas

Spridningen av det nya coronaviruset ökar i nästan hela landet. Fler människor hamnar på sjukhus — och fler människor dör.

I ett sådant läge är det naturligt att fråga sig vilken risk just jag (eller mina anhöriga) har att drabbas av svår sjukdom, eller till och med att dö av viruset.

I ett försök att illustrera hur risken i samband med covid-19 kan skilja sig åt människor emellan, listar TT här nedan tre fiktiva personer, alla med olika "riskprofiler".

Elsa, 21, student. Hög risk att smittas och att smitta andra. Låg risk för svårare sjukdom.

Elsa lever ett aktivt liv, går på universitetet och bor i en lägenhet med tre jämnåriga studenter som hon umgås nära med. Detta gör att risken för Elsa att smittas är hög. Sannolikheten att hon endast får milda symtom, eller inga alls, är dock stor. Därmed inte sagt att risken för allvarlig sjukdom är obefintlig. I Elsas ålderskategori (20–29 år) har hittills 107 svenskar erhållit intensivvård, var av elva har dött.

Redan tidigt under pandemin stod det klart att ålder och andra sjukdomar är riskfaktorer för svår covid-19. Dessa båda hör delvis samman, men i dag tror man sig veta att ålder är en oberoende riskfaktor för svår covid-19. En kärnfrisk 75-åring löper alltså större risk än en dito 55-åring, som i sin tur löper större risk än en fullt frisk 35-åring, och så vidare.

Karin, 55, undersköterska. Hög risk att smittas, medelhög risk att bli svårt sjuk.

Karin arbetar på ett sjukhus, om än inte med covidpatienter. Som utbildad undersköterska är hon väl medveten om de basala hygienrutinerna och hon försöker att hålla avstånd. Men patientkontakterna, var av flertalet är ungdomar, är många. Hon åker kommunalt till och från jobbet och hennes man är taxichaufför. Sammantaget gör detta att risken för smitta är förhållandevis hög, medan risken att bli svårt sjuk är medelhög. I Karins ålderskategori (50–59 år) har hittills 748 svenskar med covid-19 fått intensivvård och 137 har avlidit.

Sars-cov-2, som viruset heter, smittar främst genom så kallad droppsmitta via hostningar, nysningar och/eller nära kontakt. Att hålla fysisk distans och att tvätta händerna är därför det bästa sättet att undvika att bli smittad. Under vissa omständigheter kan viruset även bilda så kallade aerosoler. Det är betydligt mindre droppar som kan färdas längre. Huruvida detta är att betrakta som att viruset är luftburet eller inte, är dock omtvistat. Det är inte lika luftburet som till exempel mässling, som torkar ihop till ännu mindre partiklar. Oavsett trycker Folkhälsomyndigheten i sina råd på att droppsmitta är den övervägande vanligaste smittvägen, varför fysisk distans och en god handhygien ses som de viktigaste smittskyddsåtgärderna.

Erik, 75, pensionerad lärare. Liten risk att smittas och att föra smittan vidare. Hög risk att bli svårt sjuk.

Erik, som är ensamstående, är väl medveten om att han tillhör en riskgrupp och är därför försiktig. Han umgås i princip endast med sin vuxne son som han träffar ett par gånger i veckan och som också handlar åt honom. Erik löper därför låg risk att smittas. Åldern är dock emot honom. Dessutom är han överviktig och lider av hjärtproblem. Till råga på allt är han en man, vilket ökar risken ytterligare om han, trots allt, skulle bli smittad. Å andra sidan, ju mer Erik isolerar sig, desto större är risken för ensamhet och mentala hälsoproblem. I Eriks ålderskategori (70–79 år) har hittills 617 erhållit intensivvård, medan 1 357 med viruset har dött.

De parametrar som avgör en enskild individs risk att smittas är många, där virusets smittsamhet bara är en. Individens beteende är minst lika viktigt, inte minst förmågan till god handhygien och att hålla fysisk distans. Framför allt vid den typ av smittspridning som sker nu, eftersom de allra flesta smittas efter nära kontakter med andra.

Därutöver finns också ett visst inslag av ren och skär tur/otur. Till skillnad från exempelvis en vanlig influensa som "sköljer" genom en befolkning, har coronaviruset visat sig vara mer oförutsägbart. Flera studier visar att många infekterade personer inte för smittan vidare alls, medan andra smittar desto fler, så kallade superspridare. Tyvärr syns det inte på utsidan vem som är superspridare. Det kan, i princip, vem som helst vara.