ââDe som har gynnats av vĂ„r verksamhet Ă€r nödvĂ€ndigtvis inte fĂ€rre Ă€n de missgynnade, som man kanske skulle kunna tro, sĂ€ger Torbjörn Ebenhard, zooekolog och förestĂ„ndare för Centrum för biologisk mĂ„ngfald i Uppsala.
ââDet finns ingen lista över de gynnade arterna, men antalet kan vara i samma storleksordning.
En grupp gynnade arter Àr sÄdana som vi medvetet eller omedvetet har spritt runt jorden. Hit hör tusentals insektsarter, som nÀr de etablerat sig i nya omrÄden blivit kostsamma skadedjur.
Tigermyggor och Invasionsmyror
Ett exempel Ă€r den beryktade vinlusen (Daktulosphaira vitifoliae) frĂ„n Nordamerika som har orsakat svĂ„rartade skador pĂ„ vinrankor i Europa. En annan art Ă€r smaragdpraktbaggen (Agrilus planipennis) frĂ„n Ăstasien som angriper och dödar askar och som haft en förödande inverkan pĂ„ skogsekosystemen i Nordamerika. Ett tredje exempel Ă€r majsflyet (Spodoptera frugiperda), en svĂ„r skadegörare pĂ„ majsodlingar som har överförts frĂ„n Nordamerika till Afrika och Asien.
Till samma kategori hör den asiatiska tigermyggan (Aedes albopictus) som sprider flera farliga virussjukdomar. FrÄn Sydostasien har den spridits till alla varma lÀnder pÄ jorden. Hit hör ocksÄ invasionsmyran (Linepithema humile), ursprungligen frÄn Paranåflodens bÀcken i södra Sydamerika, men numera spridd över stora delar av vÀrlden, bland annat lÀnderna runt Medelhavet dÀr den bildar gigantiska kolonier som tar över ekosystemen fullstÀndigt.
Förutom insekterna finns mÄnga exempel pÄ dÀggdjur som vi har överfört till andra vÀrldsdelar, exempelvis rödrÀven och vildkaninen som utvecklats till formidabla skadedjur i Australien.
En annan kategori Àr arter som vi inte har spritt vidare frÄn deras ursprungliga hemlÀnder, men som ÀndÄ har blivit betydligt talrikare Àn vad de var frÄn början, exempelvis arter som trivs fint i jordbruksmarker, eller skogsplanteringar.
RÄttor och möss
Fast vi tÀnker förstÄs inte sÄ mycket pÄ oansenliga insekter nÀr vi pratar om biologisk mÄngfald. Vi tÀnker mest pÄ glamorösa stora dÀggdjur som elefanter, noshörningar, tigrar, isbjörnar och mÀnniskoapor.
ââDet Ă€r i den gruppen, stora dĂ€ggdjur och stora fĂ„glar, vi hittar lĂ„ngt fler hotade Ă€n gynnade arter, sĂ€ger Torbjörn Ebenhard.
De smÄ dÀggdjuren Àr inte i lika hög grad hotade, Àven om det finns mÄnga undantag, exempelvis bland smÄgnagarna i Australien. Mest gynnade av mÀnniskan Àr möjligen rÄttdjuren frÄn södra och östra Asien. Flera av arterna har blivit de mest framgÄngsrika vilda dÀggdjuren pÄ jorden, pÄ grund av sin förmÄga att dra fördel av mÀnniskan. Bruna rÄttan (Rattus norvegicus) kommer ursprungligen frÄn nordöstra Kina, svarta rÄttan (Rattus rattus) och husmusen (Mus musculus) frÄn Indien, men Àr nu talrika nÀstan överallt, framför allt i urbana miljöer.
ââDe Ă€r vĂ€ldigt anpassningsbara och tĂ„liga arter, sĂ€ger Ebenhard.
Hur mÄnga de Àr Àr dock omtvistat. Vissa berÀkningar har gjort gÀllande att det finns en rÄtta per mÀnniska pÄ jorden, men ingen vet med sÀkerhet. En fÀrsk brittisk studie antyder att de kanske Àr nÄgot fÀrre i vÄr del av vÀrlden. Enligt studien finns det drygt tio miljoner bruna rÄttor i Storbritannien, att jÀmföra med drygt 60 miljoner mÀnniskor. Sex mÀnniskor per rÄtta med andra ord.
Kossor och grisar
Bland fÄglarna hittar vi ocksÄ nÄgra arter som blivit fenomenalt talrika tack vare sin förmÄga att dra nytta av mÀnniskan. Enligt berÀkningar finns det exempelvis 400 miljoner stadsduvor pÄ jorden.
ââGrĂ„sparven Ă€r ett annat vĂ€lkĂ€nt exempel. Ăven staren hör nog hit med tanke pĂ„ hur talrik den har blivit sedan den inplanterades i Nordamerika, sĂ€ger Ebenhard.
NÀr man talar om framgÄngsrika arter stÄr det dock klart att det inte Àr vilda djur som Äterfinns pÄ den översta prispallen. Inga har som vÄra husdjur lyckats sprida sina gener över jorden. à r 2014 fanns det 1,5 miljarder kor, 1 miljard grisar och 1,2 miljarder fÄr pÄ jorden, lÄngt fler Àn Àn nÄgra vilda hovdjur. Tillsammans med alla getter, hÀstar och Äsnor Àr deras samlade vikt 100 miljoner ton, rÀknat i kolatomer. Deras samlade biomassa utgör 60 procent av den samlade biomassan frÄn alla dÀggdjur pÄ jorden, enligt en studie i Proceedings of the National Academy of Sciences. Vi mÀnniskor svarar för ytterligare 36 procent.
De vilda dĂ€ggdjuren, alla arters biomassa sammanrĂ€knad, svarar tillsammans för bara 4 procent. Det sĂ€ger allt om vĂ„r dominans pĂ„ jorden. Vi har skapat en vĂ€rld dĂ€r det finns plats för oss sjĂ€lva, vĂ„ra husdjur och ett antal insekter, gnagare och andra smĂ„djur som kan leva pĂ„ smulor frĂ„n vĂ„rt middagsbord. Ăvriga arter göre sig ej besvĂ€r.