JÀttevalen kan vara tyngsta djuret nÄgonsin

Det finns en ny aspirant pÄ att vara vÀrldens tyngsta djur nÄgonsin. BlÄvalen har lÀnge haft titeln, men fossil frÄn en historisk jÀtteval kan Àndra pÄ det.

Paleontologen Mario Urbina bredvid kotor frĂ„n Perucetus colossus eller “jĂ€ttevalen frĂ„n Peru”, i Lima, Peru.

Paleontologen Mario Urbina bredvid kotor frĂ„n Perucetus colossus eller “jĂ€ttevalen frĂ„n Peru”, i Lima, Peru.

Foto: Martin Mejia/AP/TT

Vetenskap2023-08-03 10:30

Perucetus colossus eller “jĂ€ttevalen frĂ„n Peru” beskrivs av forskare i tidskriften Nature pĂ„ onsdagen. Varje benkota vĂ€ger över 100 kilo och revbenen Ă€r nĂ€sta 1,4 meter lĂ„nga.

– Det Ă€r spĂ€nnande att se ett sĂ„ stort djur som Ă€r sĂ„ olikt allt annat vi kĂ€nner till, sĂ€ger Hans Thewissen, en paleontolog som inte har deltagit i studien.

Skelettdelarna hittades för över 10 Är sedan av Mario Urbina frÄn San Marcos Universitetets Naturhistoriska museum i Lima. Det tog en internationell forskargrupp mÄnga Är att grÀva fram dem ur en brant, stening sluttning i Icaöknen, en region i Peru som förr i tiden lÄg under vatten och som Àr kÀnd för att vara rik pÄ marina fossiler.

Resultatet: 13 kotor, fyra revben och ett höftben.

Möjligen tyngst nÄgonsin

Fossilen Àr 39 miljoner Är gammal och "Àr olikt allt jag nÄgonsin sett", enligt Alberto Collareta, paleontolog och en av författarna till studien.

Med hjÀlp av 3D-scanner och genom att borra och undersöka insidan av skelettdelarna har forskarna anvÀnt skelettdelarna för att göra en uppskattning av hur stor valen kan ha varit, berÀttar Eli Amson, paleontolog och en av studiens författare.

Enligt berÀkningarna vÀgde den mellan 94 och 375 ton. Den största blÄvalen som nÄgonsin hittats vÀgde 190 ton, alltsÄ inom det spannet.

Valen var uppskattningsvis 20 meter lÄng, alltsÄ nÄgot kortare Àn vad blÄvalar kan bli som kan mÀta upp till 30 meter.

BerÀkningarna innebÀr att den historiska valen "möjligen kan vara det tyngsta djuret nÄgonsin", enligt Alberto Collareta. Det var dock förmodligen inte det lÀngsta djuret nÄgonsin.

HÄller sig pÄ botten

Peruanska jÀttevalen kan vÀga mer, delvis för att dennes skelett Àr mycket tÀtare och tyngre Àn blÄvalens, förklarar Eli Amson. De supertÀta benen talar för att valen kan ha levt i grunda, kustnÀra vatten, enligt författarna. Andra kustnÀra simmare, som manater, har tunga ben som hjÀlper dem att hÄlla sig nÀra botten.

Utan skallen Àr det svÄrt att avgöra vad de Ät. Det Àr möjligt att jÀttevalen rensade havsbotten pÄ föda eller livnÀrde sig pÄ tonvis av krill eller andra smÄdjur, enligt artikelförfattarna.

– Jag skulle inte bli förvĂ„nad om den faktiskt Ă„t nĂ„got helt annat som vi inte ens kan förestĂ€lla oss, sĂ€ger Hans Thewissen.

Fakta: DÀrför Àr valarna sÄ stora

De största nu levande dÀggdjuren, bardvalarna, vÀger i allmÀnhet tio ton eller mer. Allra störst blir blÄvalen som kan nÄ upp till en vikt pÄ 190 ton.

Bardvalarna har utvecklat helt nya organ – barderna – och helt nya metoder för födoanskaffning.

Barderna Ă€r lĂ„nga, kamliknande skivor av keratin som sitter i munnen. Med hjĂ€lp av dessa har det blivit möjligt för valarna att livnĂ€ra sig pĂ„ smĂ„ krĂ€ftdjur och smĂ„fiskar som lever i stora stim med miljontals individer – en extremt energirik föda.

NÀr en val upptÀckt ett sÄdant stim öppnar den sitt enorma gap och tar in tonvis med vatten som den sedan silar med barderna. KrÀftdjuren fastnar pÄ barderna och kan sedan svÀljas.

Metoden Àr sÄ effektiv att bardvalarna kunnat sprÀnga storleksgrÀnserna. De kan pÄ kort tid sÀtta i sig enorma mÀngder föda utan att anstrÀnga sig alltför mycket.

KĂ€lla: Proceedings of the National Academy of Sciences

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om