Fruktad myggplåga har drabbat norra Gotland

Den aggressiva vårsvämmyggan har etablerat sig på norra Gotland. Myggforskaren befarar att den har kommit för att stanna.

Foto:

INSEKTSFORSKNING (GA)2019-08-25 10:02

Kring Nedre Dalälven och Klarälven har myggplågan varit ett bekymmer i många år. Där har den lilla vårsvämmyggan blivit så talrik att den måste bekämpas.

I sommar har insektsforskaren Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, konstaterat att denna mygga nu har kommit till Gotland.

En vän till Anders Lindström, som har ett hus vid Kyllaj i Hellvi, berättade att området drabbades av en mygginvasion i juli. När Anders fick en bild på myggan såg han de trekantiga fält på sidan bakkroppen som är kännetecknande för just vårsvämmyggan. Och när Anders sedan spenderade en semestervecka i Rute, fick han själv se de stora svärmarna.

Anders Lindström är van vid insekter, men han var besvärad:

– Det var plågsamt. Man kunde inte vara ute på kvällarna.

Nu kartlägger Anders Lindström och biologen Disa Eklöf från SVA förekomsten av vårsvämmyggor på norra Gotland. Myggfällor har placerats ut på tio platser runt Fardume, Bäste och Hau träsk och andra platser där man misstänker att mygglarverna kläcks. Med fällornas hjälp hoppas de kunna kartlägga myggornas utbredning.

Vi möter Anders Lindström och Disa Eklöf i utkanten av Hau träsk. Här försökte en grupp scouter slå upp sina tält för några veckor sedan, men myggorna blev så besvärliga att hela lägret tvingades flytta. Nu finns det inte lika mycket myggor kvar, men tillräckligt för att fällan ska fyllas och för att vi ska få några bett var.

– Vi är sena på bollen. Nu finns det bara rester kvar. Ska man göra det ordentligt måste man ta vattenprover och räkna larver innan de kläcks, berättar Anders Lindström.

Han tror att vårsvämmyggan har funnits på Gotland i flera år, precis som den finns på många andra platser i landet, utan att ge upphov till problem. Honorna kan lukta sig fram till områden som har varit översvämmade förut och där lägger de ägg som kan överleva i fem år. När översvämningen sedan kommer kan det bli enorma myggsvärmar.

Har myggplågan kommit för att stanna?

– Ja, det är väl risken det. Men vi vet ännu inte hur det kommer att bli på Gotland. Här torkar marken ut på ett annat sätt än vid Dalälven, säger Anders Lindström.

Runt Nedre Dalälven har översvämningsmyggorna blivit ett samhällsekonomiskt problem. Turistbranschen noterar minskade intäkter och mäklarna konstaterar att huspriserna i de drabbade områdena ligger långt lägre än på andra håll. Under myggsäsong har vissa fastigheter varit i det närmaste osäljbara. Till det kommer det mänskliga lidandet. Förra sommaren var myggsvärmarna på sina håll nästan outhärdliga och omöjliggjorde alla utomhusaktiviteter för både barn och vuxna.

Det finns hjälp att få.

– Runt Dalälven har man kartlagt alla översvämningsområden och när älven stiger sprider man ut bakteriesporer, som bara drabbar stickmyggor, från en helikopter. Men det är en väldig byråkrati för att få tillstånd till bekämpning och den tar både tid och blir psykosocialt jobbig för de människor som bor där.

Om en sådan bekämpning kan bli aktuell på Gotland blir en fråga för framtiden.

– Det är inte säkert att det blir problem varje år. Kommer myggen inte mer än var tionde sommar kan man kanske leva med dem, säger Anders Lindström.

Vårsvämmyggan

Vårsvämmyggan, Aedes sticticus, är en stickmygga som har ett påträngande beteende och som är aktiv också mitt på dagen.

Vårsvämmyggan har på senare tid spridit sig över landet. Klimatförändringarna är en tänkbar orsak till detta.

Myggan lägger sina ägg i marker som översvämmas regelbundet. Äggen överlever i flera år och kläcks när vattnet stiger. Det kan då bli mycket stora mängder myggor som flyger upp till en mil från kläckningsplatsen.

Myggorna är inte farliga men blir besvärande genom att de ofta blir så många.

Myggan kan bekämpas med röjning och biologisk bekämpning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om