Den inhägnade byggarbetsplatsen har beskrivits som spöklik av sommargäster och på tomtägarföreningens möte i år gavs bara luddiga svar om när allt ska vara klart. Och det är förstås många som längtar efter att restaurangen ska öppna. Men nu tar ägaren Claes-Göran Appelquist bladet från munnen.
– Vi fick vårt första bygglov ett år efter branden 2017 och det var i princip för den här byggnaden som vi står framför. Problemet är ju att våra ambitioner på lång sikt är att byggnaden ska kunna användas året runt. Då blev den för liten och därför byggde vi en källare där man kan hålla möten, säger Claes-Göran Appelquist.
Ritningarna gjordes av sonen Claes-Henric Appelquist, som är arkitekt, och det är knepigheter för att det är så strandnära som lett till att bygget drar ut på tiden. För det blir mer än det var tänkt.
– Vi har ju byggt en källare och det är alltså därför som det har blivit försenat. En källare är nämligen inte att leka med när den ska byggas nära havet. För det är ungefär två till tre meter ner till grundvattennivån och det här ska hålla i 150 år. Så det är bättre att ta det lite lugnt och se till att det blir bra.
Det ska även byggas toaletter och duschar utanför så att nödiga badgäster kan gå på muggen utan att behöva gå in i restaurangen. Och eftersom regionen inte äger en kvadratmeter av Ireviken har de enligt Appelquist haft ett minimalt intresse av att ordna faciliteter i anslutning till badet. Istället står hans handelsbolag för fiolerna.
– Vi vill kunna serva besökarna. De ska dessutom kunna duscha ordentligt och ha skåp som de kan lägga sina saker i.
Så att pengarna rullar står helt klart. Men även om Appelquist bekräftar att det kostar på så vill han inte nämna några summor. Planerna för anläggningen är dock större än att bara vara en trevlig sommarkrog.
– Visionen är att det inte bara ska vara någon turistrestaurang. För turisterna är ju inte här hela året och det finns annat som kräver bra och stora lokaler. Och att sitta i ett sammanträde här med havsutsikt kanske inte är så jävla dumt, säger Claes-Göran Appelquist.
När kan man äntligen parkera sig i en skön stol i Ireviken och njuta av en bit mat och en öl i solnedgången?
– Nästa sommar. Punkt slut.