En demonstration mot koranbränningar i Pakistan den 18 juli, organiserad av ”Muslim Women League”.
Mycket av de senaste dygnens medierapportering har handlat om den Islamiska konferensorganisationens (IOC) fördömanden av de koranbränningar som ägt rum i Sverige och Danmark. De 57 medlemsländerna enades under mötet om sammanlagt 35 punkter om hur de muslimska länderna ska svara på koranbränningarna. Avståndstaganden kommer bland att ta sig uttryck i "ekonomiska, kulturella eller andra åtgärder".
FN:s före detta vice generalsekreterare, Jan Eliasson ser allvarligt på organisationens fördömande.
– Det här visar hur allvarligt ledarna i de muslimska länderna ser på koranbränningarna. Vi har en tendens att underskatta kraften i religiösa frågor, när man rör det som för dem är heligt, säger den forne diplomaten när Helagotland når honom i hans hus i Tingstäde.
Den mest allvarliga följden av spänningarna mellan Sverige och de muslimska länderna är att terrorhotet växer sig allt starkare – men också att Sveriges rykte i inte minst mellanöstern kan skadas allvarligt.
– Säpo har konstaterat att terrorhotet har ökat och det är något vi måste ta hänsyn till. Sedan finns det en oro att Sveriges rykte hos ett stort antal stater ganska snabbt försvagats och i vissa fall raserats. Det kan bli en uppfattning som inte bara omfamnas av en elit utan också av vanligt folk, säger Jan Eliasson.
Borde Sverige agerat annorlunda på något sätt?
– Vi borde haft debatten om yttrandefrihet tidigare. Våldet i samband med koranbränningarna förra året var helt oacceptabelt men vi borde ställt oss frågan om sambandet och hur vi skulle hanterat det, säger han.
Protest mot koranbränningarna i Bangladesh huvudstad Dhaka den 7 juli.
Jan Eliasson lyfter fram att lösningen till hur man kunde ha behållit demonstrationsfriheten och samtidigt visat muslimer en större respekt, är som man gjorde i bland annat Västerås – där en koranbränning som skulle ha ägt rum nära en moské flyttades till ett annat torg.
– Man lyckades bevara yttrandefriheten genom att de fick föra fram sin åsikt samtidigt som man tog bort elementet av att förhåna och förolämpa religionen. När man tillåter en koranbränning utanför en moské under en av Islams heligaste högtider (Eid al-Adha) så tycker jag inte att man har utnyttjat möjligheten som finns i ordningstadgarna, nämligen att flytta demonstrationen.
Det är samtidigt inte första gången den forne utrikesministern befinner sig i en liknande situation. Jan Eliasson satt som ordförande i FN:s generalförsamling när Jyllandsposten publicerade satirbilderna på profeten Muhammed 2005.
– Det skapade stor oro och höll till och med på att stjälpa en förhandling om mänskliga rättigheter som pågick då. För de muslimska länderna är det här inte bara en enskild utrikesfråga utan en fråga som går rakt in i hjärtat hos väldigt många människor, säger han.
31 juli hölls en ny manifestation, där koranen brändes, på Mynttorget i Stockholm.
Jan Eliasson hoppas att koranbränningarna i framtiden ska hanteras på ett annorlunda sätt.
– För det första hoppas jag att fler förstår att det här är uppenbara provokationer. Det är inte värdigt vår demokrati att låta provokatörer som vill orsaka splittring, och skada vår säkerhetspolitik styra dagordningen. Detta måste göras på ett sådant sätt så att vi bevarar yttrandefriheten som bärande princip men att man kan finna enkla lösningar som att flytta demonstrationerna. Däremot tror jag inte att vi ska återupprätta blasfemilagarna, säger han.