Caisa Skoggren, jämställdhetsstrateg på länsstyrelsen, menar att målet med jämställt hushållsarbete inte är ett lätt sådant.
Det vardagliga hushållsarbetet är fortsatt ojämställt, det framgår av "Livspusslet som inte går ihop", en uppföljningsrapport kring det jämställdhetspolitiska delmålet om jämställdhet i obetalt hem- och omsorgsarbete.
I rapporten, som är gjord av jämställdhetsmyndigheten, framgår det att kvinnor i snitt lägger mer tid på att laga mat, duka, städa, diska och tvätta med mera. Sammantaget handlar det om 2 timmar och 40 minuter på dessa hushållsarbeten dagligen, jämfört med männens dryga 1 timme och 50 minuter.
Visst obetalt arbete utförs dock primärt av männen.
– Män lägger generellt mer tid än kvinnor på att ta hand om ekonomin, underhålla bilen och installera teknik. Vi ser dock att de här aktiviteterna inte kompenserar för den tid som kvinnor lägger på att diska, laga mat, städa och tvätta, säger Johan Kaluza, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten, i en kommentar.
Det finns inga specifika siffror för just Gotland i undersökningen, men enligt Caisa Skoggren, jämställdhetsstrateg på länstyrelsen, brukar Gotland inte avvika från rikssnittet.
– Vad det gäller föräldraförsäkringen är vi lite mer jämställda, men det handlar om 1-2 procent över rikssnittet. Men vi kan anta att läget i rapporten är detsamma på Gotland.
Region Gotland har sex jämställdhetspolitiska delmål, där det obetalda hem- och omsorgsarbetet är ett. Men Caisa Skoggren menar att just detta mål att svårt att jobba med, och att det än så länge finns få insatser i frågan.
– Om man jobbar övergripande med jämställdhetsfrågor så tror jag det påverkar även på andra plan. Men det är inget lätt mål, det rör sig ju om människors privatliv.
I rapporten från Jämställdhetsmyndigheten framgår det också att kvinnor i större utsträckning tar hand om barnen. De är oftare föräldralediga, tar mer ledigt från jobbet för att vårda sjuka barn. Caisa Skoggren menar att förskolor och Barnavårdscentraler kan spela en roll i den jämställdhetsfrågan.
– Förskolan behöver exempelvis inte tänka att mamman är den primära föräldern, säger hon.
Magnus Lerman är socionom, leg psykoterapeut och auktoriserad familjerådgivare. Han arbetar på Gotlands Familjerådgivning och har i sitt arbete stött på problematiken kring ojämställdhet i hemmet.
– Det händer att par söker sig till familjerådgivningen i en ambition att hitta en mer jämställd relation. Då skapar vi de förutsättningar som de behöver för att kunna samtala med varandra om dessa frågor på ett sätt som leder dem framåt och som för dem närmare varandra. Däremot är jämställdhetsfrågan inte ett större och mer omfattande problem än andra problem som par söker för, säger han.
Vidare berättar han att mer traditionella könsroller passar vissa par bättre och att det då i parets uppfattning är jämställt. Problemet uppstår snarare om ett par har ideologiska olikheter i relationen. Exempelvis där en person vill ha det jämställt medan den andra vill ha mer traditionella könsroller.
– Vårt fokus är att människor ska må bra i sina relationer. Förutsättningen för det är inte att man väljer rätt sätt utan att väljer samma sätt. Om den ene vill leva jämställt men den andre traditionellt så är manualerna för olika. Vi hjälper par att komma över besvikelser och oförrätter, läka sår efter svek, hitta tillbaka till den första kärleken eller uppdatera relationer som nått bäst före-datum.