Visby reningsverk har precis blivit miljöcertifierat, vilket också betyder att avloppsslammet som renats där kan användas som gödsel på åkermark. Josefin Moberg, chef för avloppsenheten, ser miljövinster.
– Vi jobbar för att återföra fosfor till kretsloppet, alltså att det kommer till jordbruksmark. Slammet är jättebra för jorden och det har mycket mullbildande egenskaper, säger hon.
Även om frågan om att återföra fosfor till jorden är viktig eftersom det är ett grundämne som är livsnödvändigt för både växter och djur, så är också spridningen av avloppsslam omdebatterad. Vissa tungmetaller, som finns i avloppsslammet, är nämligen svår att bli av med.
– Vi jobbar aktivt med att få ner vissa ämnen i slammet, så då hoppas vi på att det blir en attraktiv produkt för lantbrukare, säger hon.
Region Gotland ger nu lantbrukarna ett erbjudande som Josefin Moberg hoppas att de ska lockas av, nämligen att få slammet utkört gratis och dessutom står regionen för spridningen.
– Men det finns ett visst motstånd från lantbruket, säger hon.
Stefan Uddin, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet på Gotland, tror att det är ytterst få åkrar som kan komma att gödslas på detta sätt.
– Livsmedelsindustrin, som är certifierade på annat håll, tillåter inte avloppsslam för humankonsumtion, säger han.
Han tycker att det egentligen är en bra idé, men att kvarnindustrin helt enkelt inte köper in spannmål som odlats på det sättet. Att lantbrukarna inte kan odla grödor som ska användas till mat åt människor skulle därför ställa till det.
– Om man odlar eget spannmål till djuren är det ingen fara, men man har en växtföljd på en gård så om man gödslar med avloppsslam och sedan odlar höstvete till bröd så går det ju inte, säger Stefan Uddin.
– Idén är jättebra, men det är ett krav från både Svenska foder och Lantmännen som köper in spannmålen att det får inte vara så.
Visbyborna spolar varje år ner vatten och avföring i sina diskhoar och toaletter som blir runt 3 000 ton avloppsslam i reningsverket. Regionen ser inte enbart erbjudandet till jordbrukarna som en snäll gåva, utan teknikförvaltningen räknar med att spara mellan en och två miljoner kronor på att sprida avloppsslammet på öns åkrar. I dag fraktas det till reningsverk på fastlandet. Och om de gotländska bönderna ratar Visbybornas avloppsslam så kommer det fortsättningsvis att skickas, i tankbilar, över Östersjön.
– Eftersom verket nu är certifierat så kan bönder på fastlandet vilja ha det, för där finns jordbruksmark där det sprids avloppsslam. Men det känns lite onödigt att det går bra på fastlandet och inte här, säger Josefin Moberg.