Som president för Svea hovrätt är han en av Sveriges högsta och mest inflytelserika jurister. Nästa år går Fredrik Wersäll i pension – men det betyder inte att 66-åringen anser sig helt färdig med sitt värv. Han vill fortsätta att påverka rättsväsendet.
Bland annat för Fredrik Wersäll en kamp mot vad han kallar för ”juridiferingen” av politiken.
Enkelt uttryckt handlar det om att politiker lämpar över vissa ämnen och beslut på rättsväsendet. Att de hänvisar till lagstiftning – även där det egentligen finns utrymme för politiska ställningstaganden.
– Jag kan se att väldigt många processer som tidigare legat på politiken nu förs över till domstolar. Dels beror det på att vi numera har Europarätten, men det gäller även interna processer. Asylrätten är ett sådant område, saker som rör miljöbalken är ett annat, säger hovrättspresidenten till GT.
När det gäller just miljörätten finns ett särskilt Gotlandsintresse. Fredrik Wersäll har nämligen använt rättsprocesser kring kalkbrytning på Gotland som exempel i sin argumentation.
– Inom miljöbalken finns det möjligheter att lägga över sådant som är intressekonflikter till politiken, men den har inte varit så intresserad av det. Om jag förstått saken rätt så har Mark- och miljödomstolen erbjudit regeringen att ta över kring just kalkbrytningen, men de valde att avböja.
Att det handlar om ”intressekonflikter” är centralt; mål där till exempel riksintressen står mot varandra och där det inte nödvändigtvis finns ett tydligt rätt eller fel.
– Till sin natur är det här konflikter som har med samhälleliga värderingar att göra, snarare än enkel rättstillämpning. Det finns utrymme för olika typer av uppfattningar här.
Politikerna är kanske rädda för att lägga sig i om det finns lagstiftning på området?
– Ja, det är väl precis så de har resonerat. Och därför har vi en historisk glidning mot att allt mer samhällelig makt hamnar hos domstolarna, svarar Fredrik Wersäll.
Han ser utveckligen som dubbelt olycklig. Dels bör inte politiker undvika beslut – men det handlar, för Fredrik Wersäll, kanske ännu mer om rättsväsendets roll och anseende.
– Domare är duktiga på att tillämpa rätt som är skapad av andra, men de ska inte skapa själva rätten. Vi ska styras av riksdagens lagstiftning, vi vill inte uppfattas som att vi är viljestyrda, säger han.