Mellan Cementas täkter på File hajdar och Västra brottet vid Dyhagen i Slite ligger regionens sju borrade brunnar som i ett pärlband. Konkreta siffror saknas, men klart är att brunnarna ger mindre och mindre vatten.
– Alla undersökningar visar att det är så, säger Tommy Gardell, ordförande i tekniska nämnden.
Han tror att en del handlar om hur mycket det regnat:
– Säkerligen påverkar Cementas brytning det också. Det är ofrånkomligt, det kan jag utan problem säga, kommenterar han.
När det gäller Cementas erbjudande om att använda Spillingsdammen som ytvattentäkt säger Tommy Gardell att bolaget i så fall får vara med och finansiera merkostnaden.
– Vi vill inte byta ut vårt fina grundvatten mot deras processvatten.
Varför brunnarna ger mindre och mindre med vatten är det ingen annan som kan svara på heller. Mängden nederbörd nämns liksom annan påverkad av grundvattnet, till exempel att vattnet försvinner någon annanstans.
Marken i området runt bland annat Filjehajdar är känslig och kan påverkas av olika ingrepp. Det hände när Cementa byggde en damm i närheten av en brunn vid Klints i Slite. Vattnet i brunnen förstördes och används inte längre.
Enligt Cementas undersökningar, som konsultföretaget Golder Associates AB gjorde 2009, löper fem vattenförande lager från kalkbergets topp vid Filehajdar och sydost ner till Slite och havet. Om Cementa går djupare, kan dessa lager påverkas. Vilka konsekvenser det får är inte klarlagt.
Regionens konsult i vattenfrågor Håkan Djurberg påstår att det helt klart kan få konsekvenser för grundvattennivåerna. Det konstaterade han i en rapport redan 2009, inför Cementas förra ansökan om täkttillstånd. Så här skrev han då:
”Under delar av året – under påfyllnadsperioden – bedömer jag att brunnarna kommer att kunna producera samma mängd vatten som i nuläget. Jag bedömer det däremot att det föreligger en påtaglig risk att brunnarna inte kan producera erforderlig mängd vatten under den kritiska perioden, det vill säga under sommaren och tidig höst när grundvattennivåerna är som lägst”.
Han påpekar också att Cementa har beskrivit effekten i fråga om avsänkning som ett medeltal under hela året. Det anser han vara missvisande:
”Mer relevant vore att beskriva om uttag kan göras från brunnarna under sommaren för att klara vattenbehovet”.
Håkan Djurbergs bedömning utgår ifrån att det är när Cementa går djupare som risken finns att vattnet i brunnarna minskar.
Sara Eliasson är geolog och jobbar på Gotlands museum. Hon konstaterar att Filehajdar är en av öns viktigaste grundvattenreservoarer.
– Ytvatten och grundvatten läcker alltid in i kalktäkter som bryts till nivåer under grundvattenytan. Hur mycket det sänker den omkringliggande grundvattennivån varierar bland annat med hur mycket sprickor det finns i berggrunden. Storleken på täkten måste förstås också ha betydelse för hur stort område som påverkas, säger hon och fortsätter:
– Grundvattennivån på Filehajdar varierar kraftigt och också mängden inläckande vatten i brottet. Nu pumpar man årligen ut upp till nästan en miljon kubikmeter vatten ur Filehajdartäkten.
Det är lika mycket vatten som årligen tas ur Tingstäde träsk och som försörjer hela Visby med dricksvatten.