"Man kan förstås vara efterklok..."

Äkta hussvamp är husägarens mardröm. Varje år drabbas två eller tre fastigheter på Gotland av den aggressiva svampen.Nu har ett angrepp upptäckts i Källunge kyrka, som just genomgått en mycket påkostad renovering.

Torsten Gislestam är beredd att göra det som måste göras.

Torsten Gislestam är beredd att göra det som måste göras.

Foto: Rolf Jönsson

Källunge2011-06-08 04:00

Renoveringen av Källunge kyrka blev den dyraste upprustningen som har gjorts av Samfälligheten Gotlands kyrkor. Kyrkan var stängd i ett och ett halvt år och arbetet kostade elva miljoner kronor.

Hussvampsangreppet upptäcktes i samband med slutbesiktningen. Församlingen hade noterat att det var svårt att stänga dörrarna till bänkar längsmed den norra korväggen och att golvet hade satt sig.


Efterklok?
Svampen har fått fäste på ett par ställen under golvet. Vid undersökningar som har gjorts under våren har man kunnat konstatera att angreppet inte är aktivt just nu, eftersom svampen är uttorkad.

Av den anledningen var man till en början tveksam till om det verkligen var fråga om äkta hussvamp, men två laboratorieanalyser visar att det både handlar om den fruktade hussvampen serpula lacrymans och brunröta.

- Man kan förstås vara efterklok och säga att vi borde ha kollat bjälklaget när vi projekterade renoveringen, säger Håkan Lindkvist, som tills nyligen var hyttmästare på Byggnadshyttan, som utförde renoveringen.


Riva ut inredningen?
Det är inte bestämt hur angreppen ska åtgärdas. Om ett par veckor ska företrädare för församlingen, Byggnadshyttan, Gotlands museum och Samfälligheten Gotlands kyrkor ha ett möte om saken.

- Hussvampen har med berättigande ett mycket dåligt rykte. Vi håller det här under noggrann observation och vidtar de åtgärder som måste utföras, säger Torsten Gislestam, som är ordförande för Samfälligheten Gotlands kyrkor.

- Det värsta scenariot är att vi måste riva ut hela inredningen, sanera och byta ut golvet. Men eftersom angreppet inte är aktivt kan det också bli så att man inte gör några åtgärder förrän vid nästa renovering, säger Håkan Lindkvist.

Björn Askengren som arbetar som skadeförebyggare på Länsförsäkringar vet vad den äkta hussvampen kan ställa till med. Han har sett hus som har blivit nästan uppätna av svampen.


15-meterstrådar
Äkta hussvamp har en förmåga att förstöra virke snabbare än någon annan svamp.

Andra svampar torkar ut om det blir för torrt, men hussvampen skickar ut långa myceltrådar som förser den med den fukt och kalk som den behöver för sin tillväxt. Dessa trådar kan bli 15 meter långa.


Dyr sanering
Det kan bli dyrt att sanera kyrkan. Vid sanering tar man bort puts och virke som har angripits och behandlar stenen med borsyra, förklarar Björn Askengren.

Men han tror inte att det finns någon risk för att svampen sprider sig till det praktfulla altarskåpet eller andra inventarier.

- Det är mycket osannolikt att altarskåpet som står så högt upp skulle kunna angripas. Det som skulle kunna drabbas är sådant som finns nära golvet.

Björn Askengren menar också att det är riskfritt att besöka kyrkan.

- Tar man prov i luften så hittar man hussvampssporer överallt.

Den äkta hussvampen, serpula lacrymans, är den absolut farligaste av alla brunrötesvampar.

Hussvamp växer till en början ytligt på virket med ett vitt flockigt mycel. Så småningom övergår mycelet i ett hinnliknande överdrag, som kan bli smutsigt gulgrått till färgen. I denna mycelhinna bildas långa mycelsträngar och genom dessa kan svampen själv tillföra fukt till en konstruktion och skapa goda förhållanden för sin utbredning.

När det är varmt och fuktigt kan hussvampen växa upp till sex millimeter per dygn.

Svampen får näring genom att bryta ned vedens cellulosa. Vid nedbrytningen av virket utsöndrar hussvampen bland annat oxalsyra. För att överleva måste svampen neutralisera denna syra med hjälp av kalk och därför förekommer hussvamp ofta i anslutning till murverk.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om