Torsklarverna får växa till sig ett par dagar innan de är redo att släppas ut.
Vid forskningsstationen i Ar pågår sedan drygt ett år projektet Recod. 200 vuxna torskar används för att producera upp emot 100 000– 350 000 ägg per dag. Efter att äggen kläckts vid stationen och larverna vuxit till sig ett par dagar är de redo att sättas ut.
– Vi räknar med att släppa ut 1,5 miljoner torsklarver per år. Alla kläcks vid stationen i Ar och de sätts sedan ut på tre ställen runt Östersjön, i Kappelshamnsviken, Baggensfjärden i Stockholms skärgård och Tvären utanför Nyköping, berättar Johanna Fröjd som är driftsledare vid forskningsstationen.
Att kläcka torsklarver är ett känsligt projekt. Vid forskningsstationen har man arbetat mycket med att få rätt temperatur. I dagarna installeras ny utrustning för bättre styrning av klimatet.
– Torsken gillar när det är kallt, så vi jobbar med jackorna på, berättar Johanna Fröjd.
Att rätt temperatur är viktig märks även när bilen med torsklarverna anländer till hamnen i Kappelshamn. Lastutrymmet är kylt, och där inne ligger torsklarverna i isolerade lådor. Lådorna innehåller syresatta påsar med larver, som ligger i vatten med rätt temperatur.
I Kappelshamns hamn väntar fiskebåten Monna. Fiskarna Thorgrim Christiansson och Per Olsson har anlitats för att svara för transporten ut till utsättningsplatsen. De jobbar vanligtvis med att dra upp fisk av olika slag. Nu får de vara med om att sätta ut hundratusentals torsklarver.
– Det är riktigt roligt att få vara med om det här. Jag hoppas att projektet är framgångsrikt, säger Thorgrim Christiansson.
Fiskebåten Monna är ute på ett annorlunda uppdrag. I stället för att dra upp fisk sätter man ut torsklarver.
Ute i viken öppnas påsarna och torsklarverna flyttas över till en behållare som sänks ner i vattnet till en nivå där temperaturen är lagom.
– Det är djupt i Kappelshamnsviken, 80 meter som mest. Men i dag är det kanske lagom temperatur på 30 meters djup, tror Johanna Fröjd.
Genom att kläcka äggen vid forskningsstationen och släppa ut torsklarverna när de är några dagar gamla undviker man den mest kritiska fasen. I viken väntar dock många andra faror. I projektet ingår att undersöka vilka andra fiskar (predatorer) som finns i vattnet och om det finns tillräckligt med plankton till larverna.
Forskningsstationens driftledare Johanna Fröjd räknar med att man kommer att sätta ut 1,5 miljoner torsklarver i år.
Projektet Recod har en budget på 50 miljoner kronor och ska pågå i fem år. Med tiden hoppas Johanna Fröjd att man ska kunna märka de torsklarver som släpps ut, så att man kan identifiera dem om de återfångas. På så sätt ser man om projektet är framgångsrikt.
– Vi hoppas att vi kan börja med märkningen nästa år. Den görs genom att lägga torsklarverna i en lösning som färgar fiskarnas hörselsten röd, berättar Johanna Fröjd.
Fiskars hörselsten (otolit) är användbart för forskare på flera sätt, exempelvis för åldersbestämning.
Thorgrim Christiansson hade med sig en kinesisk ullhandskrabba, en invasiv art som blivit vanligare i Östersjön. Den här fångade han i nät utanför Ljugarn.
Utsättningen av torsklarver kommer att fortsätta under juli och augusti. Beståndet av torsk behöver öka för att hålla Östersjöns ekosystem i balans. På senare tid har mängden storspigg ökat kraftigt som ett resultat av att torskarna minskat i antal. Särskilt gott om storspigg har noterats i områden där förekomsten av torsk är låg.
Bakom projektet Recods står stiftelsen Baltic Waters 2030, som förutom att gynna torsken driver två andra projektet. I "Levande vikar" restaureras grunda havsvikar i Östersjön, och med "Cirkulär NP" testar man metoder för att på ett effektivt sätt återanvända djurgödsel i jordbruket och därmed minska läckaget av näringsämnen.