Trafikverket föreslår att civila och militära intressen samordnas i Kappelshamn. Till halvårsskiftet 2030 kan en reservhamn stå klar.
Hamnen i Kappelshamn ägs sedan 2016 av Fortifikationsverket som har i uppdrag av Försvarsmakten att till senast 2030 utveckla hamnen för militärens behov. Nu vill Trafikverket samlokalisera civil och militär trafik till Kappelshamn. En reservhamn där skulle innebära rimliga överfartstider till Nynäshamn och Oskarshamn, och därmed ha liten påverkan på färjetransporter som idag går via Visby hamn.
Genom att Fortifikationsverket redan börjat utreda hur Kappelshamn ska utvecklas finns både en tidsplan och en beräkning av kostnaderna. Fortifikationsverket räknar med att projekteringen kommer att pågå till 2027, då en upphandling kan göras. Arbetena beräknas sedan pågå till halvårsskiftet 2030, då hamnen ska kunna tas i bruk.
Hamnen är i dag i så dåligt skick att den är belagd med nyttjandeförbud. Det innebär att nya kajer måste byggas från grunden, med ramper för personbilar, utrustning för förtöjning och landstigning. Hamnbassängen behöver muddras.
Kostnaderna för åtgärder inom hamnområdet har Fortifikationsverket beräknat till 185– 280 miljoner kronor. Utredningen föreslår att Trafikverket blir hyresgäst och betalar en årlig hyra om 6– 11 miljoner kronor för att utnyttja hamnen för civil trafik.
Hamnen i Kappelshamn är i så dåligt skick att den har nyttjandeförbud. Men 2030 ska en korvett av Visby-klass kunna förtöja där.
Försvarsmakten har inget behov av att åtgärda farleden in i Kappelshamnsviken, men simuleringar har visat att det behövs för färjetrafiken. Farleden har i dag 80 meters bredd, som behöver ökas till mellan 125 och 150 meter. Trafikverket har även konstaterat att det i Kappelshamn krävs ett större djup än i Visby, eftersom den nordliga vinden orsakar större sjöhävning.
Enligt de beräkningar Fortifikationsverket gjort kommer det att kosta 138– 363 miljoner kronor att åtgärda farleden. Beräkningen har stämts av med Sjöfartsverket, som beräknar att underhållet av leden kostar 700 000 kronor årligen.
Att åtgärda Kappelshamn både för civil och militär trafik beräknas alltså kosta 263– 643 miljoner kronor.
Destination Gotlands färjor har större krav på farleden än marinens fartyg. Att rusta upp både farled och kaj i Kappelshamn kan kosta över en halv miljard kronor.
Vem ska betala för reservhamnen?
"De regionala aktörerna (Region Gotland och näringsliv) har starka intressen och är beroende av färjesjöfarten till Gotland. Men utifrån så tydliga statliga intressen och ett större nationellt behov bör inte ansvaret för den alternativa hamnkapacitet, i den storleksordning som nu är ifråga, läggas på de regionala aktörerna" skriver Trafikverket i sin utredning.
Eftersom Trafikverket har ansvar för Gotlandstrafiken i dag föreslår utredningen att det är lämpligt att Trafikverket ges i uppdrag att säkerställa alternativ hamnkapacitet i Kappelshamn för färjesjöfartens behov.
”Frågan om reservhamnen är oerhört viktig”, säger Gotlands landshövding Anders Flanking.
I en kommentar till utredningen säger landshövding Anders Flanking:
– Frågan om reservhamnen är oerhört viktig för det gotländska totalförsvaret och med tanke på omvärldsläget finns det ingen tid att spilla. Därför är jag glad att Trafikverket kunnat göra en snabb och effektiv utredning med slutsatser som ligger i linje med den rapport som länsstyrelsen tog fram 2020.
Även regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) välkomnar utredningens slutsatser:
– Det är glädjande att regeringen sett behovet och att Trafikverket nu gjort en brett förankrad utredning. Vi ställer oss bakom förslaget att utveckla Kappelshamn till reservhamn och är positiva till att hamnen ska vara i drift senast 2030. Vi noterar att Trafikverket liksom Region Gotland ser det som ett statligt ansvar att bygga reservhamnen, vilket innebär att inget finansieringsansvar hamnar på Region Gotland.
Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) är nöjd över att Trafikverket tycker att Region Gotland ska slippa finansieringsansvar.