LÄS ÄVEN: Tuffare klimat på Gotland kräver åtgärder
Mot seklets slut förutspår SMHI att den gotländska årsmedelnederbörden har ökat med 20-30 procent – och vintertid med upp till 40 procent.
Risken för rejäla skyfall kan också öka med 25 procent.
Översvämningsrisker bedöms finnas i inlandsssocknar som Dalhem och Roma samt låga kustsocknar som Burgsvik, Ljugarn, Katthammarsvik, med flera.
Länge har lösningen i bebyggda områden varit att denna nederbörd, som blir till dagvatten, leds över gator och ner i ledningar till reningsverk eller till havet.
Det är problematiskt på flera sätt: Dels finns det risk att va-nätet överbelastas, dels blir vattnet förorenat då det avleds från stora ytor och då ”tvättar gatorna” på vägen och dessutom får det då aldrig chansen att infiltreras till grundvatten.
”Därför har många kommuner börjat undersöka möjligheten att fördröja och rena dagvattnet på olika sätt och även att se dagvattnet som en resurs för att skapa attraktiva vattenmiljöer i staden”, står det i regionens färska strategi, som ska föras in som en del av den större vatten- och avloppsplanen.
– Ytlig avledning är ett nytänk när en stad byggs ut. Vattnet ska dessutom fördröjas och tas omhand väldigt lokalt, till exempel i dammsystem eller på grönytor. Då kan det filtreras till grundvatten innan det hinner smutsas ner och blir en resurs i stället för en belastning, sammanfattar Jonas Lindström på vatten- och avfallsenheten.
Strategin ska finnas med när framtida bostadsområden planeras. Tyvärr var den inte klar i tid för att användas till exempel när bostäder på A7-fältet i Visby planerades.
– Nej, vi var för sent ute. Men jag tror att det ändå kom in lite nytänk i dagvattenhanteringen där, säger Jonas Lindström.