”Barn i matkoma” efter kaffekalas i Klinte

Eleverna satte själva rubriken på denna artikel gällande speciallektionen om traditionella gotländska kaffekalas. Under tisdagen ordnade klass 9B ett rejält fika med inte mindre än åtta sorters kakor.

Milou Moberg gillar kakor liksom Tobias Ekholm, Ture Nordesjö och Isak Fröjelid. Alla fyra går i klass 9B på Klinteskolan.

Milou Moberg gillar kakor liksom Tobias Ekholm, Ture Nordesjö och Isak Fröjelid. Alla fyra går i klass 9B på Klinteskolan.

Foto: Anna Ekeroth

Klinte2024-04-11 12:35

Nyheten i korthet

  • Elever i klass 9 B på Klinteskolan ordnade ett traditionellt gotländskt kaffekalas, med åtta sorters kakor, under en speciallektion.
  • Pensionerade hemkunskapsläraren Anna Ulmstedt var på plats för att prata om kaffekalasens historia och gotländska traditioner.
  • Lektionen var initierad av hemkunskapsläraren Monika Splitgren, som ville ge eleverna en unik upplevelse och insikt i kulturella traditioner.

Skarpskyttar, brysselkex och kongresser är några av kakorna som dukas fram på Klinteskolan när klass 9B gör en tidsresa i de gotländska kaffekalasens historia.

– Sju sorters kakor var ett minimum, och om man hade fler ansågs det som lite högfärdigt, ett överdåd, säger Anna Ulmstedt.

Anna Ulmstedt har jobbat som hemkunskapslärare i 40 år och är nu pensionär, men under tisdagen var hon på plats i Klinteskolan för att prata om kaffekalas och gotländska traditioner.

undefined
Anna Ulmstedt visar det klassiska gotländska bakverket Skarpskytt, här är hon tillsammans med Tobias Ekholm.

I köket som tillhör hemkunskapen ligger mängder av kakor som eleverna bakat. Där finns även traditionella bord uppdukade så som det kunde se ut från år 1910 till 1940 och på 1970-talet och framåt.

Förutom sju sorters kakor bjöds det förr även på tårta och gottbord med marmelad-godis och läsk under de traditionella kaffekalasen på Gotland.

– Det ska vara både bulle och skivkaka och du måste ta av alla sorter, annars är du mycket oartig, det är obildat. Då har man talat om att de sorterna tycker jag inte om, säger Anna Ulmstedt.

Att äta så mycket på en gång är det nästan ingen som klarar av. En elev föreslår en lösning – att bara smaka lite av varje kaka. Men det fanns en annan lösning: kakpåsen.

undefined
Förr i tiden var kakpåsarna gjorda av papper. Dagen efter kalaset var de feta av smör och kunde lätt rivas upp när det var dags att äta kakorna.

– Man åt vetelängd eller bulle plus en eller två kakor, säger Anna Ulmstedt.

Övriga kakor lades i kakpåsen som sedan togs med hem.

– Det var väldigt viktigt att man fick med kakor hem till barnen, berättar Anna Ulmstedt, som minns hur hon själv som barn kunde få kakpåse med mjölk till frukost dagen efter att det bjudits på kaffekalas på någon av granngårdarna.

– Rubriken på den här artikeln kan vara ”Barn i matkoma”, säger Milou Moberg som lassat på och ätit upp samtliga åtta kakor som de bakat.

undefined
Milou Moberg tyckte att kakorna var goda men att det var lite synd att hemkunskapslektionen alltid ligger direkt efter lunchen.

På frågan om han gillar att baka svarar han med ett skratt och tummen upp:

– Jag gillar att äta.

Det är hemkunskapsläraren Monika Splitgren som tagit initiativ till denna speciallektion och via en efterlysning på Facebook bjudit in kak- och kalasexperten Anna Ulmstedt.

– Det blir ju lite roligare för eleverna att lyssna på någon annan någon gång, säger Monika Splitgren och fortsätter:

– Jag gör det här för att jag tycker om dem. 

Trots att alla fått äta alla sorters kakor fanns det plats för ansin, att ta om på gutamål. Innan ungdomarna lämnar lektionssalen har de självklart packat kakpåsar att ta med, precis så som man ska göra efter ett riktigt gotländskt ”kaffikalas”.

undefined
Monika Splitgren visar ett kaffebord så som det kunde vara dukat på 1940-talet.
undefined
Anna Ulmstedt visar ett förkläde så som det kunde se ut förr. Det är vackert utsmyckat med broderier som tog många timmar att göra. På bilden syns även Isak Fröjelid, Ture Nordesjö och Malte Lundqvist.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!