I årskurs nio har eleverna nationella prov i svenska, engelska, matte, NO och SO.
Nationella prov är obligatoriska prov som finns för att ge elever samma förutsättningar att visa vad de kan. Sedan 2018 ska resultaten på nationella prov vara särskilt viktiga för betygsättningen, säger Skolverket.
Ändå får många elever ett högre betyg än vad de skrivit på proven.
Det har bland annat fått debatten kring så kallade glädjebetyg att blossa upp igen. Redan för över tio år sedan talade dåvarande skolminister, Jan Björklund (L), om sätt för att stävja en slags betygsinflation som man till stora dela kunde härleda till friskolornas intåg på den svenska skolmarknaden.
Under 2023 blossade debatten om så kallade glädjebetyg upp på nytt, på ett nationellt plan. Den gällde främst gymnasieskolan efter att Skolinspektionen presenterat sin granskning av 30 gymnasieskolor i landet, i syfte att motverka för höga betyg.
På Gotland finns det endast två gymnasieskolor, varav en fristående. Grundskolorna är desto fler, och Helagotland har valt att jämföra dessa utifrån Skolverkets egna statistik för relationen mellan de nationella proven och slutbetyg.
Vår genomgång visar att de fristående grundskolorna snarare är mer återhållsamma när de sätter slutbetyg, i relation till elevernas resultat på nationella proven. Enligt den senaste statistiken från läsåret 2023/24 så är det de fristående skolorna, av öns samtliga högstadieskolor, som avviker minst från resultatet på nationella proven i sin betygssättning.
Det bör tilläggas att detta gäller ämnena svenska och matematik, och att statistik för två skolor på Gotland, en fristående och en kommunal, inte redovisas på grund av för litet elevunderlag (färre än 15 elever).
De stora avvikelserna syns i stället bland de kommunala skolorna på Gotland.
I exempelvis matematik var det två skolor, Högby i Hemse och Solklint i Slite, som förra läsåret satte ett högre betyg på minst hälften eleverna, 59 respektive 50 procent. Andelen betyg i linje med resultat på nationella proven låg på 39 procent för bägge skolorna.
Högbyskolan har även den största avvikelsen när det gäller svenska. Här har nästintill två av tre, 65 procent av eleverna, fått ett högre slutbetyg än provresultatet.
Skillnaden mellan betyg och nationella prov är något som sammanställs och analyseras på förvaltningsnivå.
– Först och främst vill vi hålla koll på att Gotland inte sticker ut jämfört med övriga landet. Och där ligger vi ungefär på rikssnittet, vilket är viktigt, säger Carina Lindby, verksamhetsutvecklare och ledningsstöd för grundskolan.
Samtidigt håller hon med om att det finns skillnader mellan öns skolor, och att man helst vill se att resultaten på nationella proven bekräftar det betyg som i övrigt sätts på en elev i samma ämne. När de inte gör det, särskilt om andelen högre betyg är stor, behöver skolorna analysera kring varför, menar Carina Lindby.
Utifrån siffrorna har hon inte sett något tydligt mönster i betygssättningen på respektive skola, men att det finns faktorer som spelar in och som kan kopplas till en brist på likvärdighet i den gotländska skolan.
– På Gotland är ungefär var tionde lärare inte behörig att sätta betyg. Det är försvårande, men hur det påverkar vet vi inte säkert, säger Carina Lindby.
Klassens dynamik och sammansättning har en stor påverkan, fortsätter hon:
– En grupp behöver ha en tillräcklig storlek och balans för att elever ska ha någon att spegla sig mot både kunskapsmässigt och socialt. Det handlar om att skapa en god lärmiljö som speglar av sig på betygen.
Det viktigaste är att eleverna får samma förutsättningar till kunskap, för att stå rustade inför högre studier, menar Carina Lindby, verksamhetsutvecklare på Region Gotland, som hellre ser lägre betyg i jämförelse med nationella prov, än tvärtom.
Betygen kan också ligga lägre än resultatet på det nationella provet.
– Ett lägre slutbetyg lättare för eleven att ha med sig jämfört med det motsatta. Det är viktigare att ha bra förutsättningar med sig till högre utbildning, säger Carina Lindby.
I vår jämförelse är det i synnerhet en skola som sticker med lägre betyg i matematik, än de kunskaper som eleverna visar på nationella proven. Det är Klinteskolan, där mer än var tredje elev i årskurs 9 fick ett lägre slutbetyg i förhållande till provresultatet förra läsåret.
För Nora Jürss och Agnes Hansson, elever i årskurs 9 på Klinteskolan, är det viktigt att kunna välja fritt bland programmen när de ska söka till gymnasiet nästa år. ”Man vill inte känna sig begränsad för att betygen inte räcker”, säger Agnes Hansson, till höger i bild.
När Helagotland träffar Nora Jürss och Agnes Hansson, som går i årskurs 9 på Klinteskolan, är det tydligt att nationella prov är en stor sak.
– Alla pratar om hur viktigt det är att få bra på nationella provet för hela ens betyg. Jag är orolig för att jag ska sänka mig, säger Agnes Hansson.
Nora Jürss ser främst en risk för att resultatet på nationella proven ska sänka hennes betyg i ämnet.
Det här läsårets niondeklassare har nyligen klarat av den muntliga delen av sina nationella prov. Under vårterminen väntar den andra, skriftliga, delen.
– I muntliga kändes nog svenskan svårast, att man ska hålla igång en konversation. I de andra ämnen får du mer frågor att utgå från. Vissa har lätt för det, men jag tyckte att det var svårt, säger Nora Jürss.
Kan inte provet höja betyget, om det går bra?
– Det känns som att det är större risk att proven ska sänka en. Jag hade hellre sett att nationella provet hade en mindre påverkan på betyget, än vad det har. Det blir en så stor grej och skapar väldigt mycket press om att prestera, på just den här dagen. Man har bara en chans, säger Nora Jürss.