Dåvarande ordföranden i tekniska nämnden, Tommy Gardell (S), var jublande glad när beskedet om statliga pengar från Klimatklivet lämnades i december 2017. Med stödet skulle ett lokalt kretslopp skapas. Restavfall från Foodmarks anläggning vid Klintebys skulle rötas till biogas vid reningsverket i Klintehamn, och gasen skulle sedan användas i Foodmarks anläggning.
Tillsammans planerade Foodmark och Region Gotland ledningar mellan reningsverket och fabriken, och man bedömde hur stor rötgaskammare som behövdes. Projektet väntades få stor klimatnytta, eftersom även Lantmännen och några lantbruk i Klinte var intresserade av att lämna avfall till rötning och övergå till biogas.
För Region Gotland var tillskottet av rester från livsmedelsproduktionen nödvändigt, eftersom man inte själv har tillräckligt med material till rötningen. Projektet beräknas kosta närmare 30 miljoner kronor. Av det var 12,3 miljoner kronor beviljat från Klimatklivet.
Kalkylen var dock osäker. En viktig parameter var energiinnehållet i resterna från Foodmark. Vid fabriken tillverkades 7 900 ton färdigvaror under 2018, främst potatissallad men även rödbetssallad.
Ett urval av rester skickades till ett laboratorium i Uppsala för att rötas i liten skala. Analyserna visade att energiinnehållet var för lågt. För bolaget skulle det innebära höjda kostnader, och kalkylen blev slutligen så dyr att Foodmark hoppade av.
– Vi har strukit den investeringen och betalat tillbaka pengarna till Klimatklivet. Det känns jättetråkigt, säger teknikförvaltningens chef Patric Ramberg.
Även vid Foodmark är man ledsen. I bolagets arbete med hållbarhet ingår en översyn av energiförbrukningen. Förra året startade en omläggning till förnybar el, och biogasanläggningen var tänkt att ersätta den olja och diesel som används i fabriken vid Klintebys.
– Det hade varit fantastiskt om projektet blivit av. Vi har inte gett upp hoppet om att hitta en hållbar lösning, men har inga alternativ på gång ännu, säger bolagets vd Andreas Millbourn.
Att Foodmark backat ur innebär att regionen måste fortsätta att köra slam från reningsverket i Klintehamn till Visby för att rötas. 2018 kördes nära 1 200 kubikmeter slam till Visby, där reningsverket är överbelastat.
– Vi måste hitta en annan lösning för slammet, men där har vi inte tänkt färdigt ännu, säger Patric Ramberg.