Tero Aalto och Anastasia Bilenko som båda tillhör Klintevolontär, uppmanar de svenska politikerna att höja dagersättningen.
För snart två år sedan bröt kriget ut i Ukraina och på Gotland lever det i dag flera ukrainska flyktingar. De som inte har jobb har rätt till Migrationsverkets ekonomiska stöd inom ramen för skydd enligt massflyktsdirektivet.
Anastasia Bilenko är med i volontärgruppen Klintevolontär och var en av de första ukrainarna som kom till Gotland efter krigets start. Hon bor på flyktingboendet i Klintehamn och för hennes del, liksom för de andra vuxna som bor på flyktingboendet, är dagersättningen 61 kronor per dag.
– Det är förnedrande. Det är den lägsta dagersättningen i Norden och det ser inte bra ut för Sverige att inte ge samma hjälp som andra länder ger, säger Anastasia Bilenko.
Tero Aalto tillhör också Klintevolontär. Han menar att utan hjälp från välgörenhet, så hade aldrig pengarna räckt till att mätta de cirka sextio magarna på boendet i Klintehamn.
– Vi har tagit hjälp av bönder, grossister, dagligvaruhandeln och så vidare, som hjälper till med mat. Utan dem hade det inte gått med den lilla peng man får. Många får kolla på rea-varor som man kan frysa in, det är det enda sättet för dem att köpa lite "vanligare" mat, säger Tero Aalto.
Anastasia Bilenko tycker att den dagersättning som hon och de andra flyktingarna får, är förnedrande låg.
Anastasia Bilenko berättar att det är svårt att få jobb på grund av språket och att många därför inte har något annat val än att leva på dagersättningen. Men även de som lyckats få jobb har det tufft.
– Jag kan inte säga att situationen är så mycket bättre för de som fått jobb. Till exempel de som bor här på flyktingboendet och har fått ett jobb, måste då betala för boendet. Det kostar 3 150 kronor i månaden per vuxen, så är du två vuxna kostar det 6 300 kronor. Vi har en familj här med två vuxna och tre barn och de måste betala 6 300 kronor för 28 kvadratmeter utan egen toa, egen dusch eller eget kök, säger Anastasia Bilenko.
Klintevolontär är en volontärgrupp som bland annat stöttar de ukrainska flyktingarna som bor i flyktingboendet i Klintehamn.
På finansutskottets bord finns nu ett förslag att dubbla dagersättningen för de som sökt skydd enligt massflyktsdirektivet. Förslaget är att denna dubbling ska gälla fram till att andra förändringar som regeringen tidigare aviserat, är på plats.
– De har tidigare sagt att de ska börja folkbokföra ukrainare och att de ska få personnummer. På så sätt ska det bli enklare att komma in i det svenska systemet. Men en sådan process är väldigt lång och pengar behövs redan i dag, säger Tero Aalto.
Tero Aalto och Anastasia Bilenko förklarar att det är svårt för de ukrainska flyktingarna att få jobb på ön. Mycket på grund av språket.
I ett öppet brev uppmanar Klintevolontär och flera andra välgörenhetsorganisationer som hjälper ukrainska flyktingar Sveriges politiker att höja dagersättningen.
– Vi har ingen politisk agenda, vi är inte ute efter att ändra migrationspolitiken. Vi vill bara att de ska se till det humanitära. 61 kronor om dagen är långt under existensminimum i Sverige och att förväntas leva på det är banalt. Höjer man till det dubbla är det fortfarande långt under existensminimum, men det är bättre, säger Tero Aalto.
Tero Aalto berättar att man fått hjälp med bland annat mat, möbler och kläder av privatpersoner och olika företag.
Om en dubblering av dagersättningen skulle gå igenom skulle det betyda väldigt mycket för ukrainarna, menar Anastasia Bilenko.
– Det skulle visa att Sverige bryr sig om ukrainska flyktingar och man skulle känna sig mer välkommen, säger hon.
– Jag tror det skulle lätta situationen avsevärt för många. Då kanske de kan ha ett fredagsmys med barnen eller köpa den där glassen som barnen vill ha. Det ger dem en större frihet, säger Tero Aalto.
Det är flera familjer som delar på den skrala mängden mat i kylskåpen.