Att motståndet är stort mot skolförvaltningens förslag visades klart vid gårdagens dialogmöte. Många inlägg rev ner applåder från ett fullsatt Rondo.
Skoldirektör Ann-Chatrin Norrevik ägnade en lång stund åt att argumentera varför skolan måste omorganiseras. Ny skollag och läroplan gör tillsammans med sparkravet att man vill satsa på större enheter på landsbygden. Det ger bättre lärmiljö och säkrar rätten till likvärdig utbildning för alla.
- Det är en satsning på landsbygden, tyckte grundskolechefen Mats Hanell.
Men föräldrarna hade en annan syn.
- Hjärtat i Sanda är skolan, och den är i världsklass, försäkrade Jonas Devalius och undrade om inte skolförvaltningen har något regionalpolitiskt ansvar.
- Nej, vi ska inte ha det regionalpolitiska perspektivet, blev svaret från Ann-Chatrin Norrevik.
Visby vinner
Det fria skolvalet är redan en bidragande orsak till att många skolor på landbygden har problem. Och det hotar att spräcka förvaltningens skiss på ny organisation. Att få eleverna att flytta till Hemse om högstadiet i Klintehamn läggs ner blir svårt. Många väljer Visby i stället. Det står klart efter en spontan handuppräckning i går.
- Vi kan behöva göra en konsekvensanalys, insåg Ann-Chatrin Norrevik.
För en familj som bor i Eskelhem var det självklart att välja Visby, eftersom restiden Eskelhem-Hemse skulle bli 70 minuter. Det överskrider de riktlinjer som finns.
Många befarade att restiderna blir alltför långa, särskilt för yngre elever.
- Kommer min sjuåring att orka med skoldagen om han först ska sitta en timme på bussen? undrade en mamma.
- Det här kommer bara att gynna friskolorna inne i Visby, förutspådde en annan.
Roland Stenberg pekade på den gamla konflikten mellan stad och landsbygd.
- Resurser har konsekvent vandrat mot Visby och så blir det nu också. Vill kommunen verkligen att hela Gotland ska leva? frågade han sig.
Mats Barre underkände sparargumentet:
- Alla kan omprioritera.
"Beslutsafasi"
Tuss Almgren, förälder med barn i Hogrän skola, undrade om skolpolitikerna drabbats av total beslutsafasi.
- Det är ju bara sju månader sedan ni beslutade att skolan ska vara kvar, och då sa ni att det var ett långsiktigt beslut.
Skolpolitikerna deltog i första hand för att lyssna, men Tuss Almgrens inlägg fick fram barn- och utbildningsnämndens ordförande Brittis Benzler (V) till mikrofonen.
- Jag trodde efter beslutet i april att det skulle dröja tre-fyra år till nästa översyn. Men det har hänt mycket på senare tid. Vi har en ny skollag, vi har tydligare siffror över elevutvecklingen och det fria skolvalet har fortsatt att påverka utvecklingen, sade hon.