TEMA HAVSNIVÅER
Kartan på det här uppslaget, med en framtida kustlinje inne i Klintehamns samhälle, kräver en del klarlägganden. Den bygger på den internationella expertpanelen IPCC:s scenario för år 2100 – förutsatt att vi fortsätter släppa ut koldioxid som vi gör. Det måste alltså inte bli så illa. Det kan också bli värre. För IPCC har redan vässat sina varningar efter att denna modellering gjordes – och det finns experter som hävdar att alla scenarier dessutom är tilltagna i underkant.
– Vi vet att havsnivån kommer att stiga. Vi vet inte hur mycket, men eftersom Gotland är flackt så kommer det att förändras. Det finns studier som visar att stora delar av våra strandängar står under vatten hela tiden redan vid en meters höjning, berättar länsstyrelsens klimatanpassningssamordnare Elin Sander.
Det här handlar också om en årsmedelnivå, men havet påverkas ju som vi vet av sådant som väder och vind. Om vi tar den uppskattade medelnivån och dessutom lägger till en rejäl storm vid högvatten, ja då blir det ännu mer översvämmat. Problem kan också uppstå betydligt tidigare än år 2100.
Åter till Klintehamn. Vad ska då en enskild fastighetsägare göra, om tomten i fråga ligger i riskzonen?
En bra början är att inse att myndigheter inte har ansvaret att lösa allt åt dig.
– På andra håll i Sverige finns redan de här problemen och ansvarsfrågan diskuteras. Som det ser ut i dag har kommunerna egentligen inget ansvar för översvämningar på redan bebyggda tomter, klargör Elin Sander.
Därför gäller det att själv vara förberedd.
– Det är bra att veta vad som kan påverka din fastighet. Vissa vattenskador kan du få ersättning för, andra inte. Försäkringsbolagen har ofta bra information om detta. Det är också värt att fundera över vilka sårbarheter som är acceptabla. Kan jag leva med vatten i källaren oftare eller bör jag vidta åtgärder? Vilka funktioner och värden kan påverkas och är dessa okej att riskera eller inte?
Ett liknande tankesätt vill Elin Sander se mer av även hos myndigheter, vid samhällsplanering och nybyggnation.
Gällande vår exempelort finns det ett nytaget planprogram kallat Klintehamn 2030. Där finns också ett kapitel om klimatanpassning. I en liten bisats i det kapitlet öppnar regionen för att det till och med kan behövas en vall mot havet i framtiden.
Vilket inte riktigt rimmar med programmets övriga planer för kustlinjen, med skisser på framtida gångstråk och träbryggor.
– Det beror på hur länge bryggorna är tänkta att vara där. Ska det göras investeringar som ska finnas kvar länge, då måste vi tänka på att havet fortsätter stiga och ta det i beaktande. En vall kanske inte är en bra investering i dag, men kan vara en lösning att se över ur ett längre tidsperspektiv, säger Elin Sander.
Både regionen och de enskilda i Klintehamn kan åtminstone få viss draghjälp gällande klimatanpassningen.
Detta från Trafikverket, på grund av väg 140. Vägen hamnar enligt flera scenarier under vatten – alternativt riskerar att ofta översvämmas – om den inte åtgärdas.
Något som myndigheten också arbetar med.
– Trafikverket gör just nu en pilotstudie om vilka klimatmässigt sårbara vägar de har och Gotland är med. Frågan om Klintehamn har kommit upp, men studien är inte klar, säger Elin Sander.
Samtidigt kan en nödvändig höjning eller omläggning av vägen påverka både regionens och fastighetsägarnas möjligheter.
– Det beror väl på vad Trafikverket kommer fram till. Men vissa åtgärder måste de nog göra.
