FÖLJ HELAGOTLAND.SE:S VALRAPPORTERING HÄR!
Redan tio i åtta hängde en morgonpigg skara på låset vid Rondo i Klintehamn, en av öns 40 vallokaler, som motsvarar lika många valdistrikt.
– Det har varit en strid ström hela tiden. Unga, gamla, utlandsfödda och svenskfödda, många vill fortfarande rösta på valdagen, konstaterar Eva Pettersson, som sitter och tar emot valsedlar tillsammans med Rolf Johansson när GT tittar förbi runt nio-snåret.
Men även här noterar man samma trend som på många andra platser: Förtidsrösterna har blivit fler, vilket leder till att röstmottagarna får anpassa sitt arbete därefter.
– Vi fick precis förtidsrösterna, som ökat med tio procent ungefär för vår del. Det innebär att något färre kommer hit på valdagen, men man kan inte sitta och slappa för det. Det tar längre tid att räkna förtidsrösterna nu, så det gäller att använda de där luckorna som uppstår, säger Rolf Johansson.
En annan nyhet i årets val är att endast en väljare åt gången tillåts vid valsedlarna, en förändring som införts för att stärka valhemligheten.
– Vad luftigt och härligt det var att rösta denna gång, utbrister Sonja Olsson när hon överlämnar sina två kuvert med vit och gul lapp.
Det är inte första gången hon och Torsten Andersson – 88 respektive 91 år – går valurnorna. Över frukosten på äldreboendet i Klintehamn försökte de med gemensamma krafter lista ut hur många gånger det blivit genom åren.
– Men jag finns faktiskt inte. Man har ju varit med om flera folkomröstningar också, säger Torsten.
Det sägs ibland att detta val är historiskt. Du som varit med ett tag, håller du med?
– Jag tycker valrörelsen varit så upphaussad och hetsig, säger han innan Sonja bryter in:
– För personlig del känner jag mig ändå mig tacksam för att jag har kvar tillräckligt med ork för kunna ta mig hit och lägga min röst.
För Ellen Lindby är det lättare att minnas vändorna i vallokalerna. Detta blev nämligen hennes allra första.
– Det kände bra! Jag har funderat mycket innan jag landade i vad som passar mina åsikter bäst.
Hur gick du tillväga?
– Slutdebatterna har jag försökt strunta i. Det är då politikerna ändrar sig och kommer med massa utspel. Det känns mer pålitligt att kolla på vad partierna stod för innan valrörelsen drog igång. Så egentligen bestämde jag mig redan för ett halvår sedan, säger Ellen Lindby.
Även i Romaskolans matsal blev det köbildning under fördmiddagen. En av de som står och väntar på sin tur är Ylva Olofsson.
– Vi hann inte förtidsrösta så därför gör vi det i dag. Och så bor vi här intill, säger hon.
För Ylva Olofsson är de viktigaste valfrågorna sjukvården och mer resurser till polisen. Hon tycker att det har varit svårt att bestämma sig inför årets val, men att rösta är ett måste, säger hon.
– Det är jätteviktigt. Rösta, det måste man. Med den här oron som är i dag runt om så behöver vi nog visa var vi står. Sedan vet vi ändå inte hur det blir, men vi hoppas på bättring i världen och i Sverige.
Något valvakande för att kolla resultatet blir det inte för Ylva Olofssons del.
– Jag ska upp tidigt så jag får väl se det i morgon bitti i tidningarna, säger hon.
Viktor Karlsson kommer till vallokalen i Roma utan sitt röstkort i handen. Han tror att det har kommit bort i posten.
– Jag ska se om jag kan rösta här ändå, säger han.
Hans viktigaste fråga i valet hör inte till de mer vanliga som vård, omsorg och skola. Han vill prioritera något helt annat.
– Att man ska kunna sälja starköl på Ica. Jag tycker att är man vuxen så ska man kunna gå till affären och handla vad man vill.
Viktor Karlsson har haft svårt att bestämma sig och att göra valkompassen har inte hjälpt.
– Jag hamnar överallt, det blir som en stor klump, säger han.
Det visar sig att det går fint att rösta utan röstkort och Viktor Karlsson, som bara vill rösta i riksdagsvalet, tittar på medan röstkuvertet stoppas ned i lådan.
– Det känns bra att ha röstat, säger han.