Ukrainska flyktingar har fått boende i det gamla Donnergymnasiet som ägs av Gate group.
Den ryska invasionen av Ukraina i början av 2022 försatte miljontals på flykt. Under våren samma år tecknade därför Region Gotland hyresavtal om två större flyktingboenden, ett i gamla Donnergymnasiet i Klintehamn och ett i Klostergården i Roma.
Många hoppades och trodde att kriget skulle bli kortvarigt. Men det blev det inte. Nu går det snart in på sitt tredje år utan en ljusning i sikte.
Därmed vill regionstyrelsen ordna en bättre boendelösning för de ukrainare som bor på flyktingboendena. Planen, som ska upp på nästa regionstyrelsemöte i slutet av januari, är att ordna lägenheter via Gotlandshem och andra hyresvärdar för att successivt slussa ut de som bor på flyktingboendena.
– Vi konstaterar att det här inte kommer gå fort, utan att vi kommer behöva något mer långsiktigt stabilt och hållbart än den typen av korridorboenden vi har nu. Sådana boenden är inte acceptabla i längden, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.
Svetlana Kharchenko och Sergej Karnish bor på boendet i Klintehamn med sina fyra döttrar. De är glada över möjligheten till en egen lägenhet.
– Folk här har många problem, eftersom många har föräldrar, systrar, bröder hemma i Ukraina. Det är mycket stress och många skulle behöva psykolog, säger Sergej Karnish när vi når honom på telefon från jobbet i Visby.
I Klintehamn bor ungefär 60 personer, varav flera är familjer med barn. De bor i gamla klassrum och kontor och delar på uppehållsrum, kök och toaletter.
Svetlana Kharchenkos familj bor i två rum, de fyra döttrarna i ett och föräldrarna i ett annat. De gamla skolskåpen och hyllan ute i korridoren börjar bli överfulla.
Utöver att många mår dåligt psykiskt över flykten och kriget så uppstår många tuffa situationer på grund av att de lever tätt inpå varandra, berättar Svetlana Kharchenko.
– Självklart, vi är människor. Alla har olika åsikter och syn på livet, säger hon.
Med egen lägenhet kan de få ordning och lugn, resonerar hon. Om de kan få flytta in till Visby skulle de också komma närmare gymnasiet, där den äldre dottern går.
Men de yngre döttrarna Evelina och Ulyana vill inte lämna Klinteskolan.
– Vi kan vakna upp och gå dit själva. Allt är bra med Klinteskolan, säger Ulyana.
Det blir mycket känslor och vardagskonflikter när så många bor så tätt inpå varandra, berättar Svetlana Kharchenko.
Oron över att behöva byta skola är något som regionstyrelsens arbetsutskott tog fasta vid under sitt möte i veckan. I stället för att bara leta lägenheter hos Gotlandshem ska även privata hyresvärdar inkluderas. Målet är att låta barnfamiljer stanna på samma ort, förklarar Meit Fohlin.
– De ska i så hög grad som möjligt värna barnens behov av trygghet, så att de inte behöver byta skola, fotbollslag eller simgrupp, säger hon.
Bytet från gruppboenden till enskilda lägenheter kan i förlängningen innebära en besparing för regionen. Årskostnaden för de två boendena är 8,9 miljoner kronor, medan den totala lägenhetshyran beräknas bli ungefär 3 miljoner kronor.
Men hur dyr den här rockaden blir beror på hur snabbt det går. Gotlandshem skulle enligt tjänstemännen ordna lägenheter till de totalt cirka 85 personerna i Roma och Klintehamn på 7–14 månader. Hur beslutet att även inkludera privata hyresvärdar påverkar är oklart.
På Klostergården i Roma bor ungefär 25 ukrainska flyktingar.
Inför 2024 har ett särskilt statligt bidrag för flyktingboenden till ukrainare dragits in. Med enbart den ordinarie ersättningen får Region Gotland 7,6 miljoner årligen från staten för de två flyktingboendena, vilket alltså inte täcker de nuvarande utgifterna.
Men enligt Meit Fohlin är beslutet inte ekonomiskt motiverat.
– Vi gör inte det här för att spara pengar. Det här kommer kosta pengar på andra sätt. Det kommer till exempel krävas andra stödinsatser när alla är spridda i samhället. Det kommer också vara dubbla kostnader under en period, säger hon.
Ukrainare har uppehållstillstånd i Sverige till och med mars 2025 genom massflyktsdirektivet. Vad som händer därefter är än så länge oklart, konstaterar regionens tjänstemän i en skrivelse till regionstyrelsen. Om kriget fortsätter och uppehållstillstånden inte förlängs kan många ukrainare komma att söka asyl.
"Detta innebär att Sveriges kommuner står inför ännu en potentiell flyttkarusell där ukrainare tvingas flytta till boenden i Migrationsverkets regi för att sedan återigen anvisas till kommun", skriver tjänstemännen.
– Det bästa vi kan göra är ändå att skapa mer långsiktigt stabila boenden. Vi tycker att det vore bra om de kan få vara kvar och inte behöva åka till flyktingboende någonstans för att ansöka om asyl, säger Meit Fohlin.