GT har tidigare skrivit om Trafikförsörjningsprogram 2019, Region Gotlands nya kollektivtrafikplan. Debatten kring den i fullmäktige handlade delvis om varför den blev försenad och vilka konsekvenser det får på den påbörjade kollektivtrafikupphandlingen.
Regionen skriver på sin hemsida att en upphandlingsprocess avbröts under hösten 2017. Detta för att "genomföra dialoger med gotlänningarna" om trafiken och även för att invänta programmet.
Upphandlingen har startats om – men gäller endast en treårig period, från 2020 till 2022. Det är en kortare avtalsperiod än vad som är brukligt.
Samtidigt ställs tuffa krav, exempelvis på 100 procent förnybara drivmedel varav 70 procent biogas. Det gör det svårare för mindre bolag, som Gotlandsbuss AB, att lägga konkurrenskraftiga anbud.
Till råga på allt är upphandlingen denna gång inte uppdelad mellan kollektivtrafik och skoltrafik – den gäller i princip all busstrafik på Gotland sammantaget.
Något som får det lokala samarbetsbolaget att frukta för framtiden.
– Missar vi det här kontraktet är Gotlandsbuss i princip borta, som litet gotländskt bolag, säger vd Göran Hult.
Till Gotlands Allehanda säger Ulo Maasing, chefredaktör på branschtidningen Bussmagasinet, att ett problem med att ha en så kort avtalstid är att det sannolikt bara är stora bolag som kan ge anbud, och att mindre företag efter det kommer få svårt att vara med vid nästa upphandling. Han anser att regionen borde avbryta upphandlingen.
– Än är det inte för sent att göra det. Det går att förlänga nuvarande avtal till 2021. Då har de god tid på sig att ta in synpunkter på resvaneundersökningen och göra en upphandling på 8-10 år, säger han till tidningen.
Vem som är ansvarig för att det är en så kort avtalsperiod som för tillfället under upphandling är de gotländska politikerna inte helt överens om. Regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C) skyller på det tidigare, rödgröna, styret.
– Det var gamla majoriteten som inte hade allt material färdigt inför upphandlingen av kollektivtrafiken och därför hamnade vi i en kort upphandlingsperiod, säger hon till GA.
Oppositionsrådet Meit Fohlin (S) säger dock till tidningen att man inte kan klandra politiken.
– Vi förutsatte att vi hade kompetens i huset för att göra upphandlingen. När det visade sig att det inte fanns tillräckligt med underlag fick vi ta fram det som behövdes.